Om jag vore en chihuaha...

...så skulle jag bli galen. Man ser de där minihundarna bäras omkring på stan som nån slags accessoar som inte kan gå själv. Vilken förnedring. I vuxen ålder måste det ju kännas ganska märkligt att bli nedstoppad i en väska och bäras omkring på utan att ha något att säga till om. Å andra sidan, när man någon gång för ovanlighetens skull ser någon av dem på marken så är de så små att de får springa som galningar för att hinna med personen som går i andra änden av kopplet. Dessutom är de så små att om de börjar dra i kopplet och protestera så märks det knappt. Jag menar, hur mycket väger de? Ett hekto? Men ännu värre är ju när man ser de där hundarna iklädda märkliga skapelser som antagligen skall likna kläder. Fullkomligt vidrigt. Är det någon som frågar hundarna vad de tycker? Hade jag varit i en sits där någon tvingat mig att bära en rosa sparkdräkt hade jag lagt mig ner på marken och självdött av skam. Efter att som hämnd ha tuggat mig igenom hela det samlade lagret av skor och kläder, förstås. Yeah.

Kommentarer
Postat av: Heko

Hehe gissa vilken bild ja fick av dig i rosa dräkt nerstoppad i en väska... och för att du ska slippa bli sedd kryper du ner så endast krullet sticker upp och man riktigt ser rodnaden ända i hårbotten... =D


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback