Nyår
Nyårsafton är rena djungeln. Det skall handlas, fixas, städas, man skall på fest, kläderna måste vara nya och spritförrådet välfyllt (det håller jag i och för sig med om). Allt skall vara perfekt. Dessutom skall man ha ett nyårslöfte som man skall inleda det nya året med. Varför det? Vad är det som är så speciellt med löftena som ges på nyårsnatten som gör att man inte kan sätta igång med dem tidigare? "I år skall jag träna/äta nyttigare/vara trevlig/inte ta godis från små barn..." Varför kan man inte börja med sånt med en gång? Om man kommer på att man vill börja träna, kan man inte börja den 12 december då? Måste man vänta till den 31 december? Vad är så speciellt med den dagen? Om inte de första minuterna efter tolvslaget är bra minuter, vad innebär det? Är det förtrollade minuter som sätter ton för resten av året? Så om man skulle lyckas halka på en isfläck och bryta benet när klockan är en minut över midnatt, är det kört då? Måste man vänta till 2010 för att få ett bra år? Dessutom, är inte ett år en ganska lång tid? Måste det vara bra eller dåligt? Kan det inte vara både och?
Nu är livet slut...
...och klockan 19.24 i dag blev det officiellt. Jag är nu ett helt år äldre. Jag är numera 29 år. Nu är det kört. Nästa år blir jag 30 och då börjar det gå nerför. Kroppen blir stelare, reaktionsförmågan försämras, hjärncellerna förnyas inte lika snabbt, jag mäste börja pensionsspara, börja sticka, köpa hus och bil, gärna katt också, sy mina egna kläder, baka matbröd, aldrig vara ute senare än 22.00 på vardagarna och 23.00 på helgerna, skaffa morgontidning, ta söndagspromenader, göra storkok, veckohandla på Ica Maxi, odla mina egna grönsaker, renovera min lägenhet, föra nogranna anteckningar över alla kontotransaktioner, skaffa mig en liten, liten plånbok där jag förvarar enbart mynt, börja klaga på att det var bättre förr, äta brysselkål, vägra äta godis om det inte är lördag, spara kvitton på precis allting jag köper för att kunna arkivera dem, sortera alla mina papper i pärmar, göra en månadsbudget och läsa August Strindbergs samlade verk. Kort sagt sånt som alla gamla människor gör. Alla.
Middag
Gårdagens sammankomst var som vanligt ytterst trevlig...enorma mängder mat och dricka har resulterat att jag snart ett dygn senare fortfarande är så mätt att jag håller på att smälla av. Under kvällen insåg vi att var tvungna att ha vispgrädde vilket visade sig vara en vara som var hett eftertraktad i innerstaden...fanns inte ett paket så långt ögat nådde (eller rättare sagt...inom så långt avstånd som vi orkade gå ) så till slut ringde jag och såg till att de fick lägga undan ett paket (det sista!!!) på statoilmacken...bra service :-) Viktigt under kvällen är ju för övrigt förstås även musiken...soundtracket var följande:
The Soundtrack of Our Lives - Behind the Music
Michael Jackson - Number Ones
The Rolling Stones - Exile on Main St
Garbage - Beautiful Garbage
Rihanna - Good Girl Gone Bad
Richard Lindgren - A Man You Can Hate
Jamiroquai - The Return of The Space Cowboy
Har för övrigt precis varit iväg och fått massage...har slutat gå på "vanliga" massageställen och helt gått över till thaimassage. Det är hårdhänt och helt otroligt skönt, men det övergår mitt förstånd hur thailändskor som väger max 45 kilo kan ta i så sabla mycket. Killen i receptionen tyckte efteråt att jag "tydligen inte var så känslig" eftersom jag hade varit knäpptyst och han "hade hört vuxna män gråta" av behandlingen som jag just hade fått. Jag vet. Jag är en riktig hårding.
The Soundtrack of Our Lives - Behind the Music
Michael Jackson - Number Ones
The Rolling Stones - Exile on Main St
Garbage - Beautiful Garbage
Rihanna - Good Girl Gone Bad
Richard Lindgren - A Man You Can Hate
Jamiroquai - The Return of The Space Cowboy
Har för övrigt precis varit iväg och fått massage...har slutat gå på "vanliga" massageställen och helt gått över till thaimassage. Det är hårdhänt och helt otroligt skönt, men det övergår mitt förstånd hur thailändskor som väger max 45 kilo kan ta i så sabla mycket. Killen i receptionen tyckte efteråt att jag "tydligen inte var så känslig" eftersom jag hade varit knäpptyst och han "hade hört vuxna män gråta" av behandlingen som jag just hade fått. Jag vet. Jag är en riktig hårding.
Jag villl leva i en polisstat
Det debatteras ju hela tiden om övervakningssamhället och privatlivets vara eller icke vara och hej och hå. Den allmänna åsikten är ju att det är fel med allt för mycket övervakning och att vi mer och mer är på väg mot en polisstat. Det tycker inte jag. Jag tycker inte bara att en polisstat är någonting som är bra, det är någonting som bör uppmuntras i allra högsta grad. Ju mer övervakning vi har, desto mer kan polisen fokusera på att lägga resurserna där de verkligen behövs. jag vill ha fler poliser. Områden som bör prioriteras är:
1) Biosalonger. Människor som pratar, pillar med mobiltelefoner, prasslar, viskar, skrattar för högt och i allra största allmänhet uppträder på ett störande sätt skall utvisas från biosalongen och därmed även vara utvisade på livstid.
2) Köpcentrum. Människor som går för sakta, går i bredd, knuffas, håller i långa föremål som sticker ut åt sidorna samt färdas med barnvagnar som är bredare än 0,4 meter skall genast avlägsnas.
3) Mataffärer. Människor som (återigen) går för sakta, står i vägen framför hyllan (stod senast i dag bakom ett par som inte kunde bestämma sig för vilken jävla Lokasmak de skulle ta...han ville ha en och hon en annan. Men ta BÄGGE för helvete! Måste ni ha SAMMA??? Gör vad fan ni vill men GÅ! GÅ! GÅ!), inte är beredda med pengar alternativt kort när de kommer fram till kassan utan överraskade börjar gräva efter plånboken skall samtliga avlägsnas.
4) Gator. Här gäller det bara att hålla tempot. Är det så jävla svårt? Går du för långsamt så tar polisen dig.
Inga varningar skall utfärdas utan det är nolltolerans som gäller. Till en början tror jag att det kan vara väl hårt att bura in folk för de här förseelserna. Däremot tycker jag att man kan använda sig av en elektrisk kofösare för att ge dem en liten minnesbeta. Jag tror absolut att det skulle hjälpa. En del (mindre vetande) personer skulle kunna hävda att det räcker med sunt förnuft för att ovanstående regler skall hållas. Nix. Så är det uppenbarligen inte. Titta bara ut genom närmaste fönster. Det är total anarki som råder därute. Jag tror däremot att med lite hårdare tyglar så skulle vi alla så småningom bli Väldigt Lyckliga Människor.
1) Biosalonger. Människor som pratar, pillar med mobiltelefoner, prasslar, viskar, skrattar för högt och i allra största allmänhet uppträder på ett störande sätt skall utvisas från biosalongen och därmed även vara utvisade på livstid.
2) Köpcentrum. Människor som går för sakta, går i bredd, knuffas, håller i långa föremål som sticker ut åt sidorna samt färdas med barnvagnar som är bredare än 0,4 meter skall genast avlägsnas.
3) Mataffärer. Människor som (återigen) går för sakta, står i vägen framför hyllan (stod senast i dag bakom ett par som inte kunde bestämma sig för vilken jävla Lokasmak de skulle ta...han ville ha en och hon en annan. Men ta BÄGGE för helvete! Måste ni ha SAMMA??? Gör vad fan ni vill men GÅ! GÅ! GÅ!), inte är beredda med pengar alternativt kort när de kommer fram till kassan utan överraskade börjar gräva efter plånboken skall samtliga avlägsnas.
4) Gator. Här gäller det bara att hålla tempot. Är det så jävla svårt? Går du för långsamt så tar polisen dig.
Inga varningar skall utfärdas utan det är nolltolerans som gäller. Till en början tror jag att det kan vara väl hårt att bura in folk för de här förseelserna. Däremot tycker jag att man kan använda sig av en elektrisk kofösare för att ge dem en liten minnesbeta. Jag tror absolut att det skulle hjälpa. En del (mindre vetande) personer skulle kunna hävda att det räcker med sunt förnuft för att ovanstående regler skall hållas. Nix. Så är det uppenbarligen inte. Titta bara ut genom närmaste fönster. Det är total anarki som råder därute. Jag tror däremot att med lite hårdare tyglar så skulle vi alla så småningom bli Väldigt Lyckliga Människor.
Middag
Dags för middag med A igen, då. Den här gången är det min tur att se till att vi inte behöver torka ut under kvällen. Efter lite inköp för att komplettera mitt nuvarande förråd så tror jag att vi skall klara oss den här kvällen också. Dessutom så skall vi ju förstås använda oss av min nya iskrossningsmaskin. Mig veterligen så har den aldrig utsetts till årets julklapp. Vem det än är som har detta misstag på sitt samvete borde skämmas. Han eller hon har fan i mig begått tjänstefel. En iskrossningsmaskin borde finnas i varje hem med självrespekt. Sådeså.
Minnesvärd
På grund av en serie sammanträffanden så ramlade jag över den här låten. Jag har inte lyssnat på den på evigheter men vet inte varför för det är en av mina absoluta favoritlåtar. En del har minnen som väcks till liv av mat, dofter, färger eller liknande. Det händer ytterst sällan mig. Mina minnen väcks i 9 fall av 10 till musik. Om det sedan är bra eller dåliga minnen är en annan diskussion. Hur som helst så är den här låten jäkligt bra.
Död åt alla skobutiker
Jag vet inte varför, men handla skor är något av det värsta jag vet. Jag brukar med flit vänta tills de skor jag har är så utslitna att de knappt hänger ihop, börjar leta efter några andra lite planlöst för att sedan tvångshandla några när jag inser att det är antingen skoaffären eller barfotagång som utgör mitt vidare livsöde. Bara jag börjar tänka på att handla skor så får jag ångest, att stå utanför affären och faktiskt vara på väg in är förstås ännu värre. Tog en sväng förbi idag eftersom det nu börjar närma sig krissituation hemma (fast vad fan...på med lite silvertejp så klarar jag nog de närmaste månaderna också) men det gick ju inte bättre idag än det brukar göra. Så fort jag kommer in i affären så vill jag bara vända och gå ut igen, men när jag väl tvingat mig själv att åtminstone gå runt och titta så känns det som om jag har slösat bort flera minuter av mitt liv som jag aldrig kommer att få tillbaka igen. Skor är tråkiga. De är fula, dyra, konstiga, har fel färg, är för hårda, för mjuka, för konstiga, för runda, för fyrkantiga, för spetsiga och bara FEL. Dessutom så börjar jag mer och mer fundera på om jag har haft en Hemsk Skoupplevelse under min barndom, det skulle kanske kunna förklara mitt hat till denna vidriga företeelse (själva handlingsupplevelsen, menar jag då). Tyvärr så är det i så fall en upplevelse som jag har förträngt. Jag kanske borde gå i terapi för att bli av med olustkänslan. När det börjar krisa sig ordentligt så får jag helt enkelt göra som jag brukar; ta med mig någon som gillar att handla skor som får agera hejaklack och ser till att jag inte flyr fältet.Tills vidare löser jag dock hela situationen på mitt eget, alldeles utmärkta sätt. Jag går därifrån och köper skivor istället. Mycket, mycket bättre.
Konflikthantering
Nedanstående citat har gnagt i mig under flera dagar så jag var tvungen att leta upp boken i bokhyllan för att få det ur systemet.
"...även om konflikter kan vara otrevliga är de också en oundviklig del av organisationens verksamhet...enligt det funktionella synsättet uppfattas konflikter som någonting positivt för organisationen eftersom de innebär stimulans, anpassning, innovation coh ger ett bättre beslutsfattande, främst på grund av att olika åsikter kommer till tals"
Med andra ord så är konflikter snarare någonting positivt än någonting negativt eftersom det innebär att flera parter får lufta sin åsikt i frågan och därmed kommer man fram till en bättre lösning än om en ensam part själv bestämmer lösningen. Herregud, det här är ju helt omvälvande. Chockerande. Vet de stora rikstäckande dagstidningarna om det här? Är media underrättade? Borde man stoppa pressarna för att få med det i nästa upplaga? Borde man göra en dokumentär om det? Borde någon kontakta 60 Minutes? Innebär det här att om man har en konflikt och alla parter säger vad de tycker så behöver det inte automatiskt inte innebära att man inte behöver hata varandra efteråt även om man har olika åsikter? Kan man ha olika åsikter och fortsätta leva som vanligt ändå? Måste man inte tycka precis likadant som människor man umgås med? Kan man faktiskt ta hjälp av någon annan vid problemlösning och komma fram till en bättre lösning än den lösning som man kommit fram till på egen hand? Jag är chockad. Chockad.
"...även om konflikter kan vara otrevliga är de också en oundviklig del av organisationens verksamhet...enligt det funktionella synsättet uppfattas konflikter som någonting positivt för organisationen eftersom de innebär stimulans, anpassning, innovation coh ger ett bättre beslutsfattande, främst på grund av att olika åsikter kommer till tals"
Källa: Organisationsteori av Mary Jo Hatch (2002)
Med andra ord så är konflikter snarare någonting positivt än någonting negativt eftersom det innebär att flera parter får lufta sin åsikt i frågan och därmed kommer man fram till en bättre lösning än om en ensam part själv bestämmer lösningen. Herregud, det här är ju helt omvälvande. Chockerande. Vet de stora rikstäckande dagstidningarna om det här? Är media underrättade? Borde man stoppa pressarna för att få med det i nästa upplaga? Borde man göra en dokumentär om det? Borde någon kontakta 60 Minutes? Innebär det här att om man har en konflikt och alla parter säger vad de tycker så behöver det inte automatiskt inte innebära att man inte behöver hata varandra efteråt även om man har olika åsikter? Kan man ha olika åsikter och fortsätta leva som vanligt ändå? Måste man inte tycka precis likadant som människor man umgås med? Kan man faktiskt ta hjälp av någon annan vid problemlösning och komma fram till en bättre lösning än den lösning som man kommit fram till på egen hand? Jag är chockad. Chockad.
Video
I väntan på min skivebställning så var ju förstås tvungen att köpa en skiva för att stilla abstinensen. Hittade en låt som jag tyckte funkade riktigt bra. Det var den här.
Hemma igen
Har en vackrare syn någonsin skådats? I believe...no.
Yes
White wine is the shit. It. Is. Definitely. The. Shit.
Nu...
...skulle jag kunna döda för en Kilkenny. Jag lovar. Den behöver inte ens vara särskilt kall. För tillfället får jag nöja mig mig med vitt vin istället men så fort jag kommer hem igen skall jag öppna en kall Kilkenny. Ack, så nära men ändå så långt borta. Hoppas alla är glada och lyckliga under julen och att jag själv inte utgör något som helst hinder för någons personliga lycka. Men det tror jag inte. Nu. Skål.
Oh, shopping
Åh, men grattis. Nu har jag precis spenderat ett fyrsiffrigt belopp på skivor på min favorithemsida. Är jag på dåligt humör så brukar det alltid hjälpa något att spontanköpa skivor som jag inte visste att jag ville ha. Men jag måste erkänna att jag ibland önskar att jag kunde bete mig som en normal människa och tröstäta istället. Det skulle åtminstone göra min plånbok lite gladare.
Religiöst dravel
Tydligen så har julen någon slags religiös innebörd. Fattar inte varför, bibeln är ju en enda gigantisk sagobok för vuxna. Den som skrev eländet var tydligen någon uttråkad snubbe med alldeles för mycket fritid. Antagligen var han också konstant hög. Att använda det där dravlet som någon slags måttstock för hur man skall agera ett antal tusen år senare är ju löjligt. Det enda som jag kan komma på är positivt med hela eländet är helgdagarna som faktiskt innebär att man får ledigt. Det är ju alltid trevligt. Delar av familjen skall i kväll iväg till kyrkan för att lyssna på julsånger men hellre att jag rakar av mig håret och tvingas lyssna på Mariah Careys illvrål än tvingas in i den där byggnaden. Folk som går i kyrkan en enda gång om året sitter där och uppvisar sin allra mest fromma attityd, allt under tiden fruktansvärda och illalåtande psalmer bräks fram (vem SKREV egentligen det där? Någon som var tondöv och inte platsade som författare? Du, grabben...om inte ett enda förlag ville ge ut det du skrev så var det för att du var för dålig, inte för att du skulle börja skriva sångtexter istället). Det är ett sånt hyckleri att bara jag tänker på det så kryper det i hela kroppen av obehag. Tror jag på någon högre makt? Nix. Inte ett dugg. Skall man få något gjort så får man fixa det själv. Sådeså.
Julklappsöppning
Julklappsöppning
Inre dialog
"NU GÅR DU OCH LÄGGER DIG!"
"Ja jag SKA, jag ska bara..."
"NEJ! GÅ OCH LÄGG DIG! NU! IDIOT!"
"Ja men jag håller ju PÅ, jag skall bara..."
"NEJ! INGA "JAG SKA BARA"!!! DU SKA GÅ UPP OM TRE OCH EN HALV TIMME! GÅ! OCH! LÄGG! DIG! NU!"
"Ja jag SKA, jag håller ju precis på att..."
"NEJ! NEJ! NEJ! GÅ! NU! SOV!"
"Ja, ja, ja...du behöver väl inte ta i så..."
"Ja jag SKA, jag ska bara..."
"NEJ! GÅ OCH LÄGG DIG! NU! IDIOT!"
"Ja men jag håller ju PÅ, jag skall bara..."
"NEJ! INGA "JAG SKA BARA"!!! DU SKA GÅ UPP OM TRE OCH EN HALV TIMME! GÅ! OCH! LÄGG! DIG! NU!"
"Ja jag SKA, jag håller ju precis på att..."
"NEJ! NEJ! NEJ! GÅ! NU! SOV!"
"Ja, ja, ja...du behöver väl inte ta i så..."
Fuck it
I morgon är det dags att bege sig hemåt för att fira jul. När jag bokade tågbiljetten tyckte jag att det verkade som en bra idé att ta ett tåg som avgick 06.33. Dels för att det var den billigaste biljetten (ja, ja jag är en riktig snåljävel), dels för att det ju är "lika bra att komma upp direkt på morgonen" och dels för att "jag ju då kan utnyttja hela dagen eftersom jag kommer hem redan vid elvatiden".Jag har ingen förklaring till att jag tänkte på det sättet. Jag kan fan inte ens skylla på att jag var full. Tåget går 06.33. Det innebär att jag måste gå hemifrån ca 06.00. Det innebär att jag måste gå upp ur sängen ca 05.00. Det innebär att eftersom min kropp dör av chock om den inte får snooza på morgonen så måste jag sätta väckarklockan på 04.30. Då har jag ändå dragit ned på snoozandet från min vanliga rutin på en timme till endast en halvtimme. Min väckarklocka kommer därför att ringa 04.30 i morgon bitti. Fy faaan. Jag kommer att dö. Jag menar allvar. Jag kommer att dö. Med tanke på att jag måste upp tidigt som ett as så borde jag gå och lägga mig rätt skapligt. Planen är att försöka komma i säng relativt snart, först måste jag bara packa väskan, diska och städa undan. Men vad gör jag? Sitter framför datorn och glor på tv. Samtidigt. Mycket nödvändigt. Jag skall snart gå ut i köket och fixa. Men först skall jag nog bara surfa lite. Eller något. Fy faaan jag kommer att dö i morgon. Dö. F-ö-r-b-a-n-n-e-l-s-e.
Visdomsord
Det finns dagar som är som trappor, man måste välja om man ska gå upp eller ner.
Källa: Okänd
Källa: Okänd
Ibland så...
Om man tänker efter en stund kan det hända att man kommer fram till ett mycket viktigt beslut.
Källa: Nalle Puh - A.A. Milne
Källa: Nalle Puh - A.A. Milne
Drömmar
Jag drömmer oerhört sällan. Eller så är det bara så att jag drömmer men när jag väl vaknar upp så har jag inget minne av det. Ibland kan jag känna lite avund mot människor som drömmer mycket för det verkar vara ganska roligt, som att uppleva en massa saker fast man egentligen vilar...det måste vara extremt väl utnyttjad tid. För ett par år sedan när jag var yngre (och uttråkad) drömde jag massor, bland annat drömde jag hela avsnitt ur Arkiv X. Inte avsnitt som jag hade sett och jag var heller inte en av huvudpersonerna. Nix, jag drömde hela nya och fristående avsnitt som om jag följde med Mulder och Scully flera timmar i sträck. Förmodligen skulle jag ha skrivit ned intrigen när jag vaknade och tjänat en massa pengar på den. Damn. I går natt drömde jag hur som helst någonting men jag kommer inte ihåg vad. När jag vaknade upp så hade jag bara en allmänt obehaglig känsla i kroppen och den hängde i hela dagen. Å ena sidan skulle det vara intressant att veta vad jag drömde men å andra sidan, känner jag mig så obehaglig till mods utan att veta vad drömmen handlade om så är det nog bäst att låta bli.
Julklapp
Dessutom stod det i dag en sådan här på min plats när jag kom till jobbet...jag misstänker att mina kollegor ibland är snällare mot mig än vad jag egentligen förtjänar...men jag klagar inte :-)
Julkortsångest
Julkort är banne mig en oundviklig källa till återkommande ångest. En gång om året, men i alla fall. Ångesten håller ju för fasen i sig under åtminstone två veckor. Det börjar i början av december när man får det där idiotiska utskicket från posten, de har slängt ihop nån slags pappersficka som man skall samla sina julkort i innan man skickar dem (för julkort känner sig mer ensamma än annan post och måste därför samlas i speciella fickor? Jag fattar inte). Jag tycker den idiotiska fickan är jätteful, tänker att "jag behöver fan inte nån sabla ficka för att komma ihåg mina julkort...nu slänger jag sk*ten" och kastar den i papperskorgen. Det fortsätter med att man går förbi alla ställen på stan som påminner om julkort och julfrimärken och när sista dagen är som man skall skicka sina julkort för att de skall komma fram innan jul (men för f-n tror de att folk är helt imbecilla eller? Vill man skicka julkort så kommer man väl för fasen ihåg det? Sluta tjata. Dessutom måste jag göra en lista över vilka jag skall skicka till så jag vet hur många julkort jag måste köpa).
Kulmen kommer när man går förbi en av de där sabla skyltarna på stan och inser att sista dagen att skicka de där sabla julkorten var idag. Eller igår. Eller förra veckan. Sedan går det ytterligare några dagar och man börjar själv få julkort. Inga massor, men några stycken. Varje julkort som kommer in orsakar ångest eftersom jag vet att jag inte hinner skicka ett kort tillbaka till avsändaren. Men jag tycker att julkort är jättetrevligt att få med alla juliga bilder och fick jag inget själv skulle jag bli assur. Därför gör jag en mental notering att jag skall göra en lista på alla som skickat till mig, så jag kan vara ute i god tid nästa år och skicka till dem först. Så gjorde jag senast förra året. Och nu sitter jag här igen utan att ha skickat iväg ett enda förbaskat julkort. Faaan.
Kulmen kommer när man går förbi en av de där sabla skyltarna på stan och inser att sista dagen att skicka de där sabla julkorten var idag. Eller igår. Eller förra veckan. Sedan går det ytterligare några dagar och man börjar själv få julkort. Inga massor, men några stycken. Varje julkort som kommer in orsakar ångest eftersom jag vet att jag inte hinner skicka ett kort tillbaka till avsändaren. Men jag tycker att julkort är jättetrevligt att få med alla juliga bilder och fick jag inget själv skulle jag bli assur. Därför gör jag en mental notering att jag skall göra en lista på alla som skickat till mig, så jag kan vara ute i god tid nästa år och skicka till dem först. Så gjorde jag senast förra året. Och nu sitter jag här igen utan att ha skickat iväg ett enda förbaskat julkort. Faaan.
Obekvämt
Det är inte bekvämt att somna sittande vid skrivbordet med huvudet liggande bredvid tangentbordet men ovanpå en massa sladdar. Dels är sladdarna obekvämt hårda och dels inser man när man vaknar till att man fortfarande måste ta sig i kragen och släpa sig in till sängen. Alla världens problem känns plötsligt minimala i jämförelse.
Julklappar del II
Poängen med mitt förra inlägg (som jag glömde bort under tiden jag skrev...när man är trött skall man inte ägna sig åt saker som kräver tankeverksamhet) är att julklappar is the shit. Det finns en del personer som hävdar att de är "för gamla för att få julklappar" och att "det bara är för barn". Snicksnack. Vilket dravel. Julklappar är det bästa som finns. Helst skall man gå och pilla på juklapparna flera timmar innan öppningen så man kan hinna fundera på vad de innehåller (fast man kan inte göra det så någon annan vuxen person ser det för det är Pinsamt). Juklappsöppningen är ju hela julens höjdpunkt. Eller maten. Eller julklapparna. Eller maten. Eller bägge. Hm. Hur som helst, är det någon som säger att de inte gillar att få julklappar så ljuger de. Sådeså.
Julklappar
Jag har redan börjat få julklappar. En julklapp fick jag från min ena arbetsgivare (2 biobiljetter) och en från en kund jag har haft kontakt med (ett bäddset). Jag blev jätteglad. Jag älskar att få presenter. Jag älskar överhuvudtaget att få saker. Ärligt talat struntar jag i vad det är, bara jag får något. Jag ger blanka fasen i om det är en dyr eller en billig pryl eller aktivitet eller vad sjutton det nu kan vara (tro mig, alla som någonsin sett mig få en gratispenna kan intyga det). Det spelar heller ingen roll om saken jag får är en konstig manick vars användningsområde jag inte har minsta aning om, är det en present så gillar jag den. Det kanske är en kvarleva från stenåldern, jag kanske är en samlare och lever för att hamstra saker? Ju fler prylar desto bättre? Hm. Hur som helst så är jul min absoluta favorithelg. När annars kan man kombinera presenter med mato och godis i samma omfattning? Aldrig. I like it :-)
Trafikregler i julhysterin
Jag har varit på stan två dagar i rad (tillhör för övrigt inte vanligheterna), och ändamålet var att försöka döva lite julklappsångest. Det gick väl så där. Hittade en julklapp men har fortfarande flera kvar. Usch. Något som slog mig är det totala kaos som råder bara på grund av att stan har täckts i ljus och glitter och en del människor envisas med att ikläda sig rött (en del av dem sjunger också. Har inte riktigt bestämt mig för vad jag tycker om det). Det är ju helt uppenbart att det saknas regler. Jag har därför tagit mig friheten att skapa lite regler som jag tycker borde tillämpas å det snaraste så att folk (jag) orkar vistas på stan i mer än fem minuter utan att börja söka efter närmsta flyktväg från eländet.
1) Håll tempot. Det är inte tillåtet att gå långsammare än dem som går runt omkring dig. Se till att håll samma tempo som dina medtrafikanter.
2) Har du fler än två shoppingkassar så är det inte tillåtet att bära dem bredvid kroppen. De skall bäras framför alternativt bakom kroppen för att ta upp så lite plats som möjligt. Vid platsbrist bör kassarna staplas på huvudet.
3) Alla fordon är strängt förbjudna. Med fordon avses barnvagn, rullator, inlines, skateboard, väska som dras på hjul, käpp och krycka.
4) Om kön till kassan överstiger fem personer är det inte tillåtet att handla fler än tre saker. Detta oavsett vilken plats du har i kön. står du längst fram och det bakom dig finns fler än fyra personer måste du genast överge dina överflödiga varor och komma tillbaka senare för att inhandla dessa.
5) Det är inte tillåtet att stanna. Färdas du i en folkmängd måste du hela tiden hålla dig i rörelse. Måste du av någon anledning stanna, sök dig genast ut mot närmsta vägg innan du saktar ned tempot. Att hålla ett högt gångtempo och sedan stanna helt utan förvarning är oursäktligt.
6) Det är inte tillåtet att gå fler än två personer i bredd. Det enda tillfälle då det är möjligt att fler personer kan färdas i bredd är när en person gör en omkörning kring två andra personer. Färdas man i ett sällskap skall sällskapet färdas på ett led med max två personer i bredd.
7) Ljudvolymen skall hållas nere. Det är inte tillåtet att väsnas för mycket. Var gränsen går är helt och hållet upp till medtrafikanterna. Så snart tre personer kastat ogillande blickar mot det högljudda objektet skall det avlägsnas från platsen å det snaraste.
1) Håll tempot. Det är inte tillåtet att gå långsammare än dem som går runt omkring dig. Se till att håll samma tempo som dina medtrafikanter.
2) Har du fler än två shoppingkassar så är det inte tillåtet att bära dem bredvid kroppen. De skall bäras framför alternativt bakom kroppen för att ta upp så lite plats som möjligt. Vid platsbrist bör kassarna staplas på huvudet.
3) Alla fordon är strängt förbjudna. Med fordon avses barnvagn, rullator, inlines, skateboard, väska som dras på hjul, käpp och krycka.
4) Om kön till kassan överstiger fem personer är det inte tillåtet att handla fler än tre saker. Detta oavsett vilken plats du har i kön. står du längst fram och det bakom dig finns fler än fyra personer måste du genast överge dina överflödiga varor och komma tillbaka senare för att inhandla dessa.
5) Det är inte tillåtet att stanna. Färdas du i en folkmängd måste du hela tiden hålla dig i rörelse. Måste du av någon anledning stanna, sök dig genast ut mot närmsta vägg innan du saktar ned tempot. Att hålla ett högt gångtempo och sedan stanna helt utan förvarning är oursäktligt.
6) Det är inte tillåtet att gå fler än två personer i bredd. Det enda tillfälle då det är möjligt att fler personer kan färdas i bredd är när en person gör en omkörning kring två andra personer. Färdas man i ett sällskap skall sällskapet färdas på ett led med max två personer i bredd.
7) Ljudvolymen skall hållas nere. Det är inte tillåtet att väsnas för mycket. Var gränsen går är helt och hållet upp till medtrafikanterna. Så snart tre personer kastat ogillande blickar mot det högljudda objektet skall det avlägsnas från platsen å det snaraste.
Stöldgods...
...mer säger jag inte :-)
Konsten att åka pendeltåg
Pendeltåg är ett ganska intressant fenomen. Jag åker pendeltåg till jobbet varje dag. För de som inte åker pendeltåg regelbundet så kanske det inte är uppenbart att det finns oskrivna regler att hålla sig till, bryter man mot någon av dessa regler så särskiljer man sig från mngden och betraktas av övriga medpassagerare som en Konstig Människa. Det är inte någonting bra, om det nu var någon som undrade. En Konstig Människa straffas ut genom att ges ilskna blickar i sådan omfattning att den Konstiga Människan genast upphör med sitt underliga beteende och genast börjar uppföra sig Normalt, d v s som Alla Andra. Reglerna är följande:
1) Finns det ett ledigt säte skall man sätta sig där, då skall man aldrig sätta sig bredvid någon annan. Måste man sätta sig bredvid någon annan sätter man sig i första hand i ett säte med tre sittplatser så att man kan ha en tom sittplats mellan sig själv och grannen. Man skall aldrig sitta närmare någon än absolut nödvändigt.
2) Man skall aldrig ta någon annans tidning. Det vill säga, om någon läser en gratistidning som de lägger ifrån sig så skall man låta den vara. Bryter man mot denna regel är det ingen dödssynd, men det är ett klart avvikande beteende.
3) Man skall inte prata med någon. Prata med någon på ett pendeltåg gör man inte (om man inte känner varandra, förstås). Sitter man på ett pendeltåg vill man inte bli törd. Man vill lyssna på musik, läsa tidningen, alternativt sova. Blir man störd rubbas hela morgonrutinen. Det tar flera timmar att återhåmta sig. Den människa som rubbade morgonrutinen minns man med hat under resten av dagen.
4) När tåget stannar skall man alltid stå upp. Det vill säga, när man märker att tåget är på väg in mot stationen skall man resa sig upp och gå mot dörren. Man skall aldrig sitta kvar tills tåget har stannat. Allt för att komma av tåget så snart som möjligt, helst skall man stå först i kön och kunna gå av så fort dörren öppnas. Är det för att kunna komma fram till destinationen så snart som möjligt? Nej. Det är för att undfly svettlukten.
5) De som går av tåget skall släppas av först. Först när den sista passageraren gått av kan man börja gå på tåget. Bryter någon mot denna regel (antingen om man är på tåget och sölar med att gå av eller om man står på perrongen och är för snabb med att gå på) så är det ett så pass avvikande beteende att man skulle kunna bli galen för mindre. Knäppskallar.
1) Finns det ett ledigt säte skall man sätta sig där, då skall man aldrig sätta sig bredvid någon annan. Måste man sätta sig bredvid någon annan sätter man sig i första hand i ett säte med tre sittplatser så att man kan ha en tom sittplats mellan sig själv och grannen. Man skall aldrig sitta närmare någon än absolut nödvändigt.
2) Man skall aldrig ta någon annans tidning. Det vill säga, om någon läser en gratistidning som de lägger ifrån sig så skall man låta den vara. Bryter man mot denna regel är det ingen dödssynd, men det är ett klart avvikande beteende.
3) Man skall inte prata med någon. Prata med någon på ett pendeltåg gör man inte (om man inte känner varandra, förstås). Sitter man på ett pendeltåg vill man inte bli törd. Man vill lyssna på musik, läsa tidningen, alternativt sova. Blir man störd rubbas hela morgonrutinen. Det tar flera timmar att återhåmta sig. Den människa som rubbade morgonrutinen minns man med hat under resten av dagen.
4) När tåget stannar skall man alltid stå upp. Det vill säga, när man märker att tåget är på väg in mot stationen skall man resa sig upp och gå mot dörren. Man skall aldrig sitta kvar tills tåget har stannat. Allt för att komma av tåget så snart som möjligt, helst skall man stå först i kön och kunna gå av så fort dörren öppnas. Är det för att kunna komma fram till destinationen så snart som möjligt? Nej. Det är för att undfly svettlukten.
5) De som går av tåget skall släppas av först. Först när den sista passageraren gått av kan man börja gå på tåget. Bryter någon mot denna regel (antingen om man är på tåget och sölar med att gå av eller om man står på perrongen och är för snabb med att gå på) så är det ett så pass avvikande beteende att man skulle kunna bli galen för mindre. Knäppskallar.
Existens
Det finns ju olika teorier om huruvida tomten finns eller inte finns. Dessutom finns det ju några fler figurer vars existens debatteras. För att göra slut på dessa diskussioner serverar jag härmed den enda och oförfalskade sanningen.
Tomten - finns. Självklart finns tomten. Varifrån kommer annars alla julklappar?
Påskharen - finns inte. Vad är påskharen bra för? Vad är poängen med en påskhare? Harar är väl inte årstidsbundna på något sätt? Jag fattar inte.
Tandfén - finns. Varifrån skulle annars pengarna komma ifrån? Och vart skulle tanden ha tagit vägen? Det finns väl knappast någon som skulle gå och sno gamla äckliga tänder som ligger och dräller. Hallå eller.
Gud - finns inte. En skäggig gubbe som sitter på ett moln hela dagarna? Kom igen.
Tomten - finns. Självklart finns tomten. Varifrån kommer annars alla julklappar?
Påskharen - finns inte. Vad är påskharen bra för? Vad är poängen med en påskhare? Harar är väl inte årstidsbundna på något sätt? Jag fattar inte.
Tandfén - finns. Varifrån skulle annars pengarna komma ifrån? Och vart skulle tanden ha tagit vägen? Det finns väl knappast någon som skulle gå och sno gamla äckliga tänder som ligger och dräller. Hallå eller.
Gud - finns inte. En skäggig gubbe som sitter på ett moln hela dagarna? Kom igen.
Tomten
Bor tomten verkligen på Nordpolen? Var på Nordpolen? Har han tillgång till rinnande vatten inomhus eller smälter han snö? I vilket land betalar han skatt? Betalar tomten över huvud taget skatt? Och arbetsgivaravgift för alla nissarna? Hur tjänar han pengar, han ger ju bara bort saker hela tiden? Var får han pengar ifrån? Hur mycket mat äter alla renarna, det måste ju bli jättedyrt? Var får han service på släden? Anlitar tomten alltid samma veterinär? Släpper tomten ut renarna på grönbete under sommaren? Kan tomtens renar verkligen flyga? Hur går det till? Har de vingar eller springer de bara jättefort? Hur vet tomten var alla barn bor som önskar sig saker, det måste ju vara många som glömmer bort att skriva adress på önskelistan? Hur hinner tomten med alla under julen, öven om det är en viss tidsskillnad så skall han ju besöka jättemånga? Är renarna dopade? Rymmer verkligen släden alla julklapparna eller måste han åka fram och tillbaka och fylla på med fler med jämna mellanrum? Vad händer om en julklapp ramlar ner från släden och ner i någons huvud när släden är i luften, blir tomten skadeståndsskyldig då? Vad händer om tomten inte har några pengar, utses en advokat till honom då? I vilket land hålls rättegången? Hur stort är lagringsutrymmet som tomten använder till alla julklapparna? Är det på en våning eller flera? Vem var det som byggde den byggnaden, var det nissarna eller professionella byggarbetare? Vem gjorde ritningarna, var det en professionell arkitekt? Visste arkitekten att det var åt tomten han eller hon gjorde lokalen eller fick arkitekten bara direktiven att lokalen skulle vara jättestor och att den skulle ligga kallt? Har tomten några grannar? Har tomten några barn? Bor de också i Nordpolen eller bor de någon annanstans? Är de stolta över att ha tomten som förälder eller har de fobi mot skägg? Får de extra fina julklappar och favoriseras framför andra barn?
Kebabdjur
Kebabdjuret, eller Kebabus Lochnessus som det heter på latin, är ett djur som hittades på den Australienska öknen någon gång under senare delar av 1600-talet. Djuret, som är ca 1 meter långt och 60cm i diameter, ses oftast ligga ner i sin naturliga miljö, men reses upp vid förädling. Kebabdjurets huvudföda är sand, som den får i sig genom sporer längs kroppen. Kebabdjuret rullar fram över öknen med hjälp av vinden, då den helt avsaknar muskulatur och inte kan ta sig fram av egen maskin.
Ett kebabdjur blir könsmoget vid fem års ålder. Hanen rullar över honan med hjälp av den tidigare nämna vinden, då hanen är betydligt lättare än honan. När hanen har kommit upp på honan utlöses ett sekret, liknande kebabsås, över honan. Efter ungefär sju månader värper honan ägg, det normala antalet är 4 till 128 varje gång. Dessa ägg kläcks sedan under den stekande hettan i öknen.
Under sina första levnadsår har kebabdjuret många naturliga fiender, t.ex. hesten och det bengaliska pungdjuret.
Kebabdjuret har försökts odlas även i andra öknar, bland annat i Sahara, men utan större framgång. Det tros bero på att sanden i Australien är av mycket mindre dimension, och den större varianten inte kan tränga in i kebabdjurets sporer och därmed dör kebabdjuret när den inte kan inta föda.
Spela spel
Varför kräver alla sällskapsspel att man är minst 3 spelare??? Om man inte har några vänner då? Vad skall man göra då? Diskriminering...fy vad dåligt :P
Godis
I dag försökte jag göra en god insats på jobbet och bjuda på godis och folk tackade nej. Jag menar, visst var det många som tackade ja, men flera tackade nej också. Hur kan man tacka nej till gratis godis??? Visst, det var någon märklig blandning av kola och mint som smakade salt tandkräm, men det var godis. Huvudregeln är att man alltid kan äta godis. Alltid. Äter man en påse så tar man alltid de bästa bitarna först och sen tar man de som är mellangoda och så sparar man de äckligaste till sist. Man tycker inte om dem men äter bara för att man måste och inte kan lämna dem. Hur kan folk tacka nej??? Jag förstår verkligen inte. Ärligt talat, vart är världen på väg?
Spela kallt
En musikvideo innan jag går och lägger mig, då...jag måste nog komma på något sätt att komma i säng på kvällarna. Den bästa idén kanske är att köpa sig ett hemmagym a lá tv-shop och träna sig trött? Dricka litervis av varmt te? Börja läsa någon kurs (då får man läxor och läxor har alltid fungerat utmärkt som sömnpiller för mig)? Titta på japanska skräckisar (så tråkiga att jag somnar omgående)? Tips mottages tacksamt.
Att vara Lycklig
Lycka - (varaktig) känsla av djup glädje och tillfredsställelse betingad av grundläggande förutsättningar i själva livssituationen
Det är oerhört viktigt att vara Lycklig. Man måste alltid sträva efter att vara Lycklig. Ofta har omgivningen dessutom väldigt bestämda åsikter om hur man skall bära sig åt för att vara Lycklig. Det spelar ingen roll hur mycket man bedyrar att man på egen hand är fullt kapabel att ta hand om sitt eget liv, omgivningen har redan bestämt sig för vad man behöver, hur man skall få det och hur lång tid det borde ta. Om man sedan vänligt men bestämt (och så smångingom något irriterat) fortsätter hävda att man inte behöver någon hjälp att bli Lycklig så avfärdas man antingen som en Aningslös Idiot alternativt folk skakar på huvudet, suckar lite medlidsamt och fortsätter sedan mala på med råd om allt ifrån vart man borde bo till vilken färg man borde ha på mössan. Gör man då fortfarande inte intryck av att lyssna så sätter de foten mitt i den verbala ytterdörren (som man för övrigt håller på att stänga och låsa med femtielva hänglås), sparkar in den och gastar ut sitt budskap med hjälp med megafon. Jag är ledsen (nej det är jag inte, säger så bara för att vara artig) men jag bryr mig verkligen inte ett dugg. Verkligen inte. Dessutom är jag övertygad om att jag själv vet vad jag mår bra av. Så p*ss *ff.
Lyckad mobilrensning
Mannen på min display är borta! Efter lite hjälp från en kollega så är min mobil numera fri från konstiga filmer på människor som jag inte vet vilka det är. Tjoho. Det mystiska är dock att kollegan har exakt samma mobilmodell som jag har, men hennes modell är full av roliga bilder och bakgrunder som går att använda på olika sätt. Jag har inte en enda bild i min mobil. Inte en enda. Inte för att jag tvångsmässigt sitter och pillar med dem men iallafall. Hur tänker man då? Plockade man bort alla bilder mot att man lade in den konstiga filmen (för den har inte hon)? Kan man inte få välja i sådana fall? Vem tror att man hellre vill ha en konstig film än en massa bilder lagrade i telefonen? Fortfarande undrar jag vem mannen är, varför han finns i min telefon och vilken funktion han fyller. Märkligt.
Tog för övrigt en sväng förbi A och J efter jobbet idag och lyckades som vanligt tajma in mitt besök med att det serverades mat och nybakta kakor, i det här fallet lussebullar. Nu är jag fortfarande SÅ mätt. Och det var SÅ gott. Tack tack :-)
Tog för övrigt en sväng förbi A och J efter jobbet idag och lyckades som vanligt tajma in mitt besök med att det serverades mat och nybakta kakor, i det här fallet lussebullar. Nu är jag fortfarande SÅ mätt. Och det var SÅ gott. Tack tack :-)
Jag och min mobil
Fick till min stora glädje min nya jobbmobil innan helgen. Den är jättefin, har en glansig (och inte repig) display, knappar som fungerar och ett batteri som inte laddar ur fullständigt efter ett samtal. I går skulle den invigas och jag insåg ganska snabbt att det här kommer att betyda problem. För det första har jag fått ett dubbelsidigt headset vilket i och för sig är bra eftersom ljudet är alldeles utmärkt...men nackdelen är att detta utmärkta headset inom ca en sekund kan omvandlas till en dödlig strypsnara. Headsetet ligger med en sladd bakom nacken och när det ringer i telefonen lyckas jag alltid ta fel hörsnäcka till fel öra vilket innebär att vänster örsnäcka hamnar i höger öra, därmed framför halsen och därför nästan stryper mig.
Vidare fattar jag inte hur man ringer. Två gånger när jag skall ringa och plockat fram ett nummer ur telefonboken så har jag lyckats sätta igång någon slags ljudinspelning. Jag har inte lärt mig vilken ringsignal som är min vilket innebär att ljudet når orkanstryrka innan jag lyckas krångla fram telefonen ur fickan alternativt headsetet och lyckas svara (om jag inte trasslat in mig i headsetet, fastnat och personen i fråga hinner lägga på först). När någon ringer till mig så går det dessuom igång en konstig videofilm med en man på min display. Vem är han? Vad gör han i min mobil? Vad vill han ha för att försvinna? Jag ser fram emot ytterligare en arbetsdag tillsammans med min mobiltelefon med viss skräckblandad förtjusning. Kommer jag att lyckas sätta den första repan på telefonen? Kommer jag att strypa mig själv? Kommer jag att lyckas bli av med den märklige mannen på min display?