Religiöst dravel

Tydligen så har julen någon slags religiös innebörd. Fattar inte varför, bibeln är ju en enda gigantisk sagobok för vuxna. Den som skrev eländet var tydligen någon uttråkad snubbe med alldeles för mycket fritid. Antagligen var han också konstant hög. Att använda det där dravlet som någon slags måttstock för hur man skall agera ett antal tusen år senare är ju löjligt. Det enda som jag kan komma på är positivt med hela eländet är helgdagarna som faktiskt innebär att man får ledigt. Det är ju alltid trevligt. Delar av familjen skall i kväll iväg till kyrkan för att lyssna på julsånger men hellre att jag rakar av mig håret och tvingas lyssna på Mariah Careys illvrål än tvingas in i den där byggnaden. Folk som går i kyrkan en enda gång om året sitter där och uppvisar sin allra mest fromma attityd, allt under tiden fruktansvärda och illalåtande psalmer bräks fram (vem SKREV egentligen det där? Någon som var tondöv och inte platsade som författare? Du, grabben...om inte ett enda förlag ville ge ut det du skrev så var det för att du var för dålig, inte för att du skulle börja skriva sångtexter istället). Det är ett sånt hyckleri att bara jag tänker på det så kryper det i hela kroppen av obehag. Tror jag på någon högre makt? Nix. Inte ett dugg. Skall man få något gjort så får man fixa det själv. Sådeså.


Julklappsöppning


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback