Tv-serier

Jag avskyr tv-serier. Alla tv-serier. Jag intalade mig själv att jag skulle skriva ett glatt och positivt inlägg, men det går inte. Jag är en av naturen elak och bitter människa. Som hatar tv-serier (förutom "24" som erbjuder våld, tortyr, explosioner och ond, bråd död. Yeah). Under de första avsnitten är alla karaktärerna välstädade och trevliga, man anar nån liten fnurra på tråden någonstans men vad fan, alla människor är ju lite knäppa. Sen tar det några få avsnitt innan manusförfattarna får spader och ballar ur totalt. Folk är otrogna, spränger varandra i luften, spionerar, ljuger, mördar, uppvisar personlighetsklyvningar, adopterar bort egna (eller andras) barn, blir kidnappade, blir dödligt sjuka, genomgår organdonationer, hoppar från hustak, kör bilar in i varandras hem, förgiftar varandra, etc. Allt under tiden de är välklippta, välsminkade och ser ut som om de handlat kläderna ur närmaste postorderkatalog (urk). När alla karaktärerna i serien genomgått personlighetsklyvningar, mordförsök, kidnappningar, etc så finns det ingenting att visa längre så då samlar man lämpligt nog alla på samma ställe i sista avsnittet och spränger skiten i luften (eller vänta...det var nog bara önsketänkande från min sida). 
Jag skulle kunna fortsätta i evigheter. Jag klarar verkligen inte av att följa en enda serie för det slutar med att det kliar i hela kroppen av obehag och jag bara måste bakämpa impulsen att kasta ut tv:n genom fönstret (jag är inte våldsam egentligen. Jag får bara fixa idéer ibland).

Förresten: om jag fick vara vilket djur som helst så skulle jag vilja vara en hund. Jag har alltid tyckt att kombinationen av att lyckas klia sig i örat med foten och kunna bita folk i benet är mycket intressant.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback