Jävla bibliotek

Nu har det hänt igen. Jag har varit sen med att lämna tillbaka biblioteksböcker. Då hör det till saken att jag alltid får mail någon dag innan som förvarnar om att boken/böckerna jag lånar håller på att gå ut .Jag noterar men öppnar aldrig de där mailen eftersom jag inbillar mig att jag har koll på exakt vilket datum boken/böckerna går ut. Jag har tagit fel på datum varenda gång. Böckerna jag hade hemma nu har jag lånat om och haft hemma i två månader. Jag har inte läst en sida i någon av dem. Jävligt väl spenderade pengar, det där. Jag skall aldrig mer låna en enda jävla bok igen. Aldrig.

Dagens citat

"Men fy faan vad rörigt det är på mitt skrivbord! Vad trött jag blir! Kan någon ta och städa här eller? Någon?"
                                                                                                                                                      Jag

Matundervisning

Mat är viktigt. Äter man inte så dör man. Dock kan man inte äta precis vad som helst utan vissa saker måste man äta för att kunna överleva. Andra saker skall man absolut inte äta om man inte vill avlida av äckel. Jag har därför tagit mig friheten att sätta ihop en lista för den som inte är lika välinformerad som jag:

Saker som måste finnas i ett kylskåp:
Apelsinjuice (Bravo skall det vara)
Keso (päron, äpple och vaniljsmak. Ingenting annat duger)
Lök (allt med lök är gott. Det spelar ingen roll vilken sorts lök, så länge det är lök. Jag gillar när det knastrar mellan tänderna)
Gurka
Lightost (både Philadelphiaost och sådan som man hyvlar)
Makrill i tomatsås
Ägg
Kalles lightkaviar

Saker som absolut inte får finnas i ett kylskåp:
Lever (Äckligt)
Bacon (Jätteäckligt)
Ärtor (Ganska äckligt)
Ärtsoppa (Uäääh)
Pölsa (Aldrig smakat men huuu)

Headset

Jag har inte tur med headset. Till min jobbtelefon så har jag ett headset. Jag måste använda det på grund av att:

1) Jag verkligen vill ha bägge händerna lediga även om jag pratar i telefon. Har genomlidit en timme långa telefonmöten utan headset och det suger.
2) Jag inte har lust att regelbundet grilla min hjärna med mobilstrålning.

Dessa headset utgörs dock av någon slags konstruktion som inte klarar nåra som helst yttre påfrestningar. Till min gamla jobbmobil lyckades jag göra åt två headset, klammern gick sönder och efter uppskattningsvis någon månad så blev det glapp och ljudet började skrapa. Sedan gick hela telefonen sönder. När jag fått en ny telefon med headset så gjorde jag därför mitt yttersta för att det medföljande headsetet skulle behandlas så varsamt som möjligt. Hjälpte det? Nix. Som om inte det vore nog att sladden verkar vara gjord av klister och snor in sig, trasslar sig och fastnar precis ÖVERALLT så har det blivit glapp i det här också. Ena hörluren fungerar men den andra är det glapp i. Kom dock under kvällen i dag på att om jag höll upp sladden i en ögla framför ansiktet och höll öglan till höger om näsan samtidigt som jag pratade så fungerade den trasiga hörluren. Flyttade jag sladden till vänster sida om näsan så började ljudet att skrapa. Det kanske inte är mina headset det är fel på, det kanske är min näsa. Just nu verkar inga förklaringar för otroliga. En sak är säker och det är att tekniska prylar i min omgivnng uppför sig ytterst märkligt. Ytterst, ytterst märkligt.

Rock AC/DC-style




Förvånad

Jag undrar vem på TV som beslutar att låta utmärkta serier som MacGyver och Miami Vice visas vid två på natten? Vi snackar ju tv-program med fullkomligen skriker kvalitet och moral. Vill man inte sprida detta budskap till så stor del av svenska folket som möjligt? Hur kan man lägga Melodifestivalen på bästa sändningstid och sådana här guldkorn mitt i natten? Jag begriper ingenting.

AC/DC är för övrigt ett ruskigt bra liveband :D

AC/DC...

...i Globen i kväll. Mycket bra. jag är dock lite orolig för att inte helt och hållet passa in i den rockiga omgivningen. Skall göra mitt bästa genom att försöka se så svart ut som möjligt. Man måste ju passa in i omgivningen. Det är viktigt. Yeah.


Live

Snart är det dags, inte mycket mer än ett dygn kvar till AC/DC i Globen. Ser till att i kväll ladda med öl och AC/DC på skiva. Mycket öl. Och mycket AC/DC. Mycket bra. Mycket, mycket bra :D

Skumt

Det här är konstigt. I dag hade jag lyxen att sluta halv tre från jobbet. Jag funderade på att gå och träna men struntade i det eftersom jag kände mig dödstrött och har tränat fyra dagar i rad. Väl hemma så hände något. Min bästa förklaring är att jag blev besatt av en ond ande. Jag fick galet mycket energi i kroppen och var tvungen att göra något. Det slutade med att jag dammsög hela lägenheten, skurade golven, diskade, slängde saker som stått framme i flera månader (och som jag retat mig på lika länge) och nu har jag lagat mat. Inte mackor utan mat. Riktig mat. Det här är sjukt. Jag är lite stolt över mig själv samtidigt som jag är oroad. Håller jag på att bli galen?

Sluta vara så jävla trevlig

Det finns en massa saker som irriterar mig. En är övertrevliga människor. I dag har varit en sån där dag när jag har gått omkring och varit småirriterad på saker vilket i och för sig kan vara negativt men å andra sidan är det min mänskliga rätt att vara grinig när jag vill. Sådeså. Innan tåget försökte jag hinna med att köpa en smörgås på Pressbyrån eftersom jag var så hungrig så jag höll på att dö. Icke, personen bakom disken var helt jävla övertrevlig och höll på i säkert fem minuter med varje kund trots att vi stod närmare tio personer i kö. Smörgåsen var bara att glömma. Går senare och klipper mig och skall ha en tjej jag aldrig träffat förut. När hon ser mig så i det närmaste skriker hon "Nämen HEJ!!!". Varför då? Vad är problemet? Vi har aldrig träffats förut. Hon har ingen anledning att vara så jävla trevlig. Samma problem om man skall gå till närmaste mataffär. Jag behöver nog gå till en sådan i kväll och fasar redan. Min värsta mardröm är att personen i kassan skall titta upp och vråla "HEJ!!!" så att öronen håller på att trilla av. Jag vill inte känna mig tvingad att vara glad tillbaka. Jag vill sura. Låt mig göra det i fred. Vad är problemet? Sluta vara så jävla trevlig, för helvete.

Utbildning

I dag var det dags för utbildning. Blev upphämtad av chauffören och hans kompanjon i en tjusig BMW, komplett med nybakade bullar :-) Jag hade fått kravet på mig att baka bullar men tydligen trodde inte chauffören på min förmåga att baka bullar (jag hade inte gjort några) så han hade fixat det själv. Jag kände mig förolämpad i ungefär en halv millisekund. Vidare till Farsta, spenderade sju timmar på kurs med allehanda prat, övningar och framför allt MAT :-). Efter den avslutande övningen var det hemfärd. Jag kan säga att tre förvirrade personer utan lokalsinne (repliken "jag menade att vi skulle åka här, jag sade bara fel väg" säger väl allt) inte skall färdas utan gps. Ett antal rondellvarv senare kom vi iallafall i väg mot korrekt väderstreck.

Den självutnämnda DJ:n gjorde tappra försök att få igång en medhavd iPod och efter en oacceptabelt lång tidsåtgång så kom den igång. Sedan började den krångla men då hade DJ:n somnat :/ Lyckades dock tjata mig till lite Linkin Park-lyssning sista biten. När jag kom hem avrundade jag med lite styrketräning. Har varit inne i en svacka när det bara har känts sååå jobbigt och tråkigt att träna (jag gör det ändå, men det skulle underlätta om det vore roligt) men nu fick jag upp tempot ordentligt och var helt slut efter passet. Skönt. Detta har jag dock kompenserat för med att äta lite pepparkakor i kväll. Det är inte bra att vara för nyttig.

Morgontrötthet

Kroppen kan inte vara skapad för att gå upp ur sängen tidigt på morgonen. Jag är till och med ganska övertygad om att det kan vara skadligt. När klockan ringer sju på morgonen för att jag skall hinna gå till gymmet innan jag börjar jobba så är det på ren instinkt som jag stänger av eländet och snoozar i en timme innan jag (under skarp protest) med tvång tar på mig träningskläderna och går till gymmet. Och då är det ändå nedförsbacke hela vägen. Väl framme är jag så trött och förvirrad att jorden antagligen skulle hinna gå under innan jag hann reagera. Inne på gymmet så skall man först ta av sig skorna och sedan logga in sig med ett plastkort med streckkod på. När jag kommer innanför dörrarna måste jag verkligen tänka igenom varje steg jag tar och allting jag gör så att jag inte gör någonting korkat och konstigt som skulle kunna dra till sig oönskad uppmärksamhet. Min största mardröm är att jag skulle glömma plastkortet hemma och istället försöka logga in mig med hjälp av en frukt som jag av någon oförklarlig anledning skulle ha stoppat ned i jackfickan istället. Jag skulle vara för trött för att begripa varför det inte skulle pipa och jag skulle stå där och stirra på kortläsaren tills någon i personalen skulle komma fram och fråga varför jag försökte logga in mig med en banan. Därefter skulle jag bli omtalad som den korkade kunden med bananen. Jag skulle skämmas så mycket att jag vore tvungen att maskera mig när jag skall gå på gymmet i fortsättningen. Usch vilken mardröm. Lösmustasch verkar vara så svettigt.


Knäckebröd

Jag gillar att göra saker som egentligen inte är tillåtna. Att göra någonting man inte får skapar ju en alldeles utomordentligt tillfredsställande känsla. En av mina absoluta favoritsaker att göra som jag egentligen inte får är att äta knäckebröd vid datorn. Egentligen skall man inte äta vid datorn över huvudtaget, men det kan på något sätt ändå vara okej om man äter något som inte smular. Just därför äter jag knäckebröd. Jag gillar smaken, men att äta det alldeles bredvid tangentbordet, höra hur det krasar och under tiden betrakta smulorna som lägger sig runt och över tangentbordet...aaahh. Om jag någon gång av någon anledning berättar för folk att jag äter knäckebröd vid datorn så tittar de på mig som om jag vore helt vrickad. Det betraktas som en gärning som är helt oövertänkt, meningslös, oförklarlig, irriterande och definitivt inte något som vem som helst skulle göra. Just därför måste jag göra det. Jag kan inte sluta. Ibland är det helt enkelt oemotståndligt lockande att provocera människor.

Jag är rädd för min dator

En ytterst vänlig, omtänksam och helt osjälvisk (hihi) människa såg nyligen till att jag fick högtalare till min dator. Till saken hör att jag tidigare inte haft högtalare utan så fort jag skulle lyssna på någonting så pluggade jag in mina hörlurar vilket innebar att jag bara lyssnade på musik och liknande via datorn. Nu är högtalarna på jämt och jag hör alla ljud. Jag är inte säker på att det är bra. Jag har upptäckt att min dator har en massa konstigheter för sig. Den väser, stönar, vrålar, låter som en mistlur, tickar och väsnas i allra största allmänhet. Varenda gång den bestämmer sig för att påminna mig om dess existens så hoppar jag en halvmeter upp i luften i ren skräck. Det låter som om jag håller på att bli påkörd av ett ånglok. Det är mycket möjligt att min dator efter alla år av riktade svordomar faktiskt önskade att den var ett ånglok och kunde köra över mig. Min tröst är dock att datorn är en tung och klumpig plastburk som inte kan röra sig ur fläcken :D

Undrar...

...vad som är värst? Att inte ha någon mat hemma och vara JÄTTEHUNGRIG men inte kunna äta? Eller att ha en massa mat hemma som man inte äter upp och som därför möglar bort och när man sedan vill äta upp det så kan man inte eftersom det är äckligt? Är det värst att inte ha mat men vilja äta eller att ha mat men inte äta? Svält eller resursslöseri? Hm. När jag har löst det här världsproblemet ger jag mig på nästa.

Keso

Jag måste erkänna att mitt tidigare mer eller mindre okontrollerade begär till kokt ägg med kaviar har ersatts med ett bergär till keso. inte vilken keso som helst utan det skall vara smaken med vanilj, päron och äpple. Aaaah. Undrar förresten om det är normalt att bli besatt av mat?

Efterlysning

Jag har en bok som heter Lilla Boken Med Elakheter. Varje fredag brukar jag ta ett väl valt citat ur boken och skicka till några kollegor. När jag i dag skulle ta fram boken så var den borta. Jag letade på skrivbord (mitt eget och andras), på golvet, i pappersåtervinningen, i pappersstället...den är spårlöst borta. Vem kan vara så elak att man tar min bok? Det finns dock en möjlighet som jag knappt vågar tänka på för den gör mig illamående av rädsla. Bakom mitt skrivbord står pappersåtervinningen. Boken kan ha ramlat ner där och -hemska tanke- blivit nedmald till oigenkännlighet. Bara tanken på att min stackars bok ligger där, ensam och strimlad i bitar gör mig alldeles nedstämd. Usch.

Tvättstuga, vik hädan

Finns det något tråkigare än att tvätta? Jag skulle inte tro det. Jag bävar personligen för de gånger då jag måste genomlida eländet. Gå ner i tvättstugan, sortera tvätt, in i torktumlaren, stryka...jag blir så uttråkad att jag somnar nästan av att bara skriva om det. Jag tror att en stor del av uttråkningen beror på att tvättstugor generellt sett är så sabla fula. Resten av huset ser helt ok ut men tvättstugan påminner mest om rummet som Gud glömde (dåligt exempel eftersom jag inte tror på gud men ni fattar va). Det är grått och tråkigt, maskinerna är fula och matchar inte varandra, väggarna är betonggråa, golvet hårt och kallt och belysningen skall vi inte tala om. Någon har tydligen ett begär till lysrör.

Dessutom ligger det vitt pulver utspritt lite varstans (antingen tvättmedel eller knark). Mitt bästa tips är att liva upp eländet. Måla väggarna i lite coola färger, fixa i ordning mysbelysning och spänn upp en projektor. En projektor borde ju vara den ultimata installationen med tanke på hur mörkt det blir i de där sabla rummen. Fram med en stor skärm och en schysst soffa så kan man sitta där nere och titta på film under tiden maskinerna roar sig med sitt byte. Oljudet från maskinerna? Använd hörlurar, vet jag. Det här är min tvättstuga. Har ni någonsin sett något tråkigare? Nix, inte jag heller. Usch.


Gäsp

Det måste vara fullt möjligt att dö av trötthet. I morse hade jag en liten stund av energi då det kändes som om den här dagen skulle kunna bli helt ok men nu är jag så trött att det känns som om jag håller på att dö. För en stund sedan sade en kollega att jag såg ut som ett tomt skal. Tack för den, liksom. Jag skulle vilja hämnas genom att kasta någonting på honom men ansträngningen att lyfta på armen är mig övermäktig. Jag nöjer mig med att tänka elaka tankar istället. Grrr.

Kvinnan i tårtan

Jag köpte ett par jeans för ett tag sedan. De har världens mest spejsade etikett, en massa plastprylar i olika färger och metallbitar och allt möjligt. Det är i alla fall en massa runda ringar och stjärnor i olika färger som sitter på etiketten. I vilket fall som helst så är en av de där stjärnorna evil. Det började med att den lossnade lite från etiketten så att en "arm" stod ut. Jag har gått och stuckit mig på den där sabla stjärnan och irriterat mig lite men inte tänkt så mycket mer på det. I morse lyckades jag (helt ärligt) köra stjärnjäveln rätt genom fingret så att blodvite uppstod. Sedan lyckades samma sabla metallbit skära upp en reva på säkert tre decimeter i min jacka. Kul. Hur tänker man när man konstruerar såna där saker? "Nu skall jag konstruera en jeansetikett som kan användas som mordvapen"? Idiot.

Här är för övrigt en bild på kvinnan i tårtan som dök upp under lördagens fest. Tyvärr fick vi aldrig smaka på tårtan eftersom någon hade den dåliga smaken att köra ett finger rätt i tårtan. Vem gör en sådan sak? Har man inget samvete? Hur kan man förneka andra festdeltagare tårta? Först förnekas man tårta, sedan försöker brallorna ta livet av en. Vart är världen på väg, egentligen?


I går...

...var den första gång jag i verkligheten sett en kvinna komma upp ur en tårta på beställning. Att tårtan var en prinsesstårta och att kvinnan i fråga var en gummidocka, är en annan sak. Har ägaren av tårtan i fråga nyss fyllt år så kan det ju knappast firas på ett bättre sätt. Jo, det skulle väl vara om man under festen slapp kolla på Melodifestivalen då :P

Konstigt ord

Varför heter det "omständligt"? Det säger man ju inte? Man säger ju "omständigt". Det är ju skitkonstigt. Vad var det för ufo som bestämde det egentligen?

Gonatt

Som vanligt. Skjuter av någon anledning upp jobbet så mycket jag kan, helt i onödan. Till slut vet jag att jag MÅSTE jobba och vägrar ge mig själv tillåtelse att lägga mig för kvällen om jag inte jobbat färdigt först. Varenda gång svär jag eder över mig själv att jag inte bara kan ta tag i mitt liv, sätta mig ner och skriva klart artiklarna direkt. Nix, här skall pillas med allting annat först, dagarna går och till slut så sitter jag där och måste göra allting klart samma kväll. Nu har jag gjort det igen. Pillat med allting annat vilket gjort att skrivandet tagit halva natten men ÄNTLIGEN är jag klar med allting. Nu skall jag gå och lägga mig. Väckarklockan ringer om mindre än fyra timmar. Gonatt.

Yes

TV:n fungerar igen! Jag har alla kanaler! Jag har återigen kontakt med yttervärlden och kan titta på en burk istället för att behöva konversera med andra människor! Hurra!

Damn you, digitaltv

Jag hatar digitaltv. Hatar. Den sabla skiten krånglar. Inte jämt, men när den väl krånglar så är det så man vill börja tugga fradga alternativt kasta eländet i väggen för att dämpa agressionerna på bästa sätt. Ibland så vägrar den fungera av någon anledning, en gång hade boxen gått sönder så jag fick vänta i en vecka på en ny box, en annan gång hade de missat att skicka mig ett nytt kort så jag fick vänta på det. Nu krånglar det igen. Alla kanaler jag brukar titta på har försvunnit. Helt. Inte ens kanaplatserna finns. Däremot kan jag titta på tre mer eller mindre suspekta kanaler där man upplyses om daggmaskars parning alternativt vad de amerikanska kändisarna har haft för sig senaste veckan. Jag blir galen. Försökte nyss ringa till supporten och fick beskedet "det är just nu många som ringer, därför ber vi dig försöka igen senare". Tror fan det att det är många som ringer när deras sabla prylar inte fungerar. Dessutom får man inte ens en köplats utan blir bortkopplad. Jag blir galen. Galen.


I tid

Tjoho...nytt rekord. Jag har gjort allting jag behöver göra under morgonen och är helt klar en hel minut innan jag måste gå till tåget. En hel minut!!! Det är ju OCEANER av tid :-)

Långsamma människor

Världen är befolkad av långsamma människor. Jag hatar det. De finns överallt. På trottoaren, de går oändligt långsamt, gärna i mitten och gärna med skrymmande föremål (alternativt hundkoppel med en miniliten hund i andra änden) som tar upp övrigt gåutrymme. De är inte bara långsamma utan tankspridda, dessutom stannar de gärna och ofta helt utan förvarning. Står de vid en bankomat och tar ut pengar så räcker det inte att ta kvittot och gå ur vägen så att nästa människa (jag) snabbt kan komma fram och göra det JAG vill. Nej då. De står kvar framför bankomaten, tar förundrat upp kvittot och läser igenom det med snigelfart. Gärna två gånger. Sedan lägger de omständligt ned allting i plånboken, lägger denna i väskan, stänger denna och SEDAN kan de gå ur vägen.

Kör de bil så kör de långsamt, har de bråttom kör de exakt enligt hastighetsbegränsningen men helst under. De kör mitt i vägen, kommer de till en korsning så saktar de ner två kilometer innan och de blinkar INTE. Går de igenom dörrar så stannar de precis när de kommit igenom dörren så att man går bakom dem så måste man tvärstanna för att inte gå rakt in i dem. När de stannat blinkar de förundrat till och kisar mot ljuset, ser sig om som för att bestämma sig för åt vilket håll de skall gå och sedan lommar de i väg. Sakta. Åh, så sakta. Handlar de i en mataffär parkerar de sin jättevagn precis bredvid hyllan och står sedan och väljer konserver i 15 minuter, allt medan de helst måste diskutera vilken av de tio sorternas konserverade tomater som utgör de bästa valet. Jag blir galen. Helt jävla galen. Borde det inte vara olagligt att vara hur långsam som helst? Finns det inte någon typ av minihastighetsbegränsning? Går man långsammare än 10 km/h så spärras man in eftersom man utgör en fara för sin omgivning? Det vill säga mig eftersom jag kommer att spräcka en blodåder? Va? Va? VA?

Jag hatar bindestreck

För någon dag sedan plockade jag ihop mina julsaker. Förmodligen skulle jag ha gjort det för flera veckor sedan men jag försvarar mig själv med att mitt liv är fyllt med saker som är roligare än att pilla med sådant. I vilket fall som helst, när jag skulle stoppa ned adventsstjärnan i sin förpackning så inser jag att det står jul-stjärna på den. Fy fan jag HATAR ord med bindestreck i. Strecket bara är där, helt oprovocerat. Varför då? Är jag som läsare för korkad för att kunna läsa ett sammansatt ord? Finns det ingen tilltro till folks förmåga att bokstavera och utläsa ord? Är jag så dum att jag måste läsa halva ordet, pausa, ta ett djupt andetag och sedan läsa resten? Jag blir galen. Behandla mig inte som en idiot, tack. Jul-stjärna. Hus-tak. Hår-borste. Jag blir fan i mig vansinnig. Vad är jag, fem år? Jag kan faktiskt läsa. Idioten som uppfann bindestreck borde skämmas. Och alla som använder dem bör få leva på vatten och bröd resten av månaden så att de lär sig. Hmpf.