Katta

Mina grannar har gjort sönder luckan till luddfiltret på torktumlaren så nu fungerar den inte. Vad är det för slags värld vi lever i? Är ingenting heligt längre?!?

Behöver. Semester. Nu. Måste. Vara. Ledig. Och. Dricka. Öl. Och. Äta. Glass. Nu. Måste. Sitta. I. Skuggan. I. Shorts. Och. Slappa. Måste. Nu.

...är den bästa frukosten. Lite bakis i dag men det försvann snart efter att ha gått till gymmet, cyklat 15 min, kört lite styrketräning, cyklat 15 min igen och hem och käkat jordgubbar. Hej och hå. Ut på stan sen. Hur mycket energi finns det i alkohol egentligen???

Jag vill ha en Mc Flurry med marängsviss, men vad är problemet med bananerna? Jag vill ha glass, maränger och chokladsås (helst kola i och för sig) men varför bananer? Varför? Usch. Äckligt. Jag får väl acceptera mitt öde och äta med daimsmak så länge. Suck.  

Under helgen vankades det vackra (och höga) toner. Som tur var så var det inte lika jä-a kallt som under vissa andra konserter jag minns (Bruce Springsteen på Stadion har för övrigt brutit ned min konserttolerans...nu är jag livrädd inför tanken att ens behöva frysa om lilltån i fem minuter). Kort sagt: jag frös inte och musiken var hög och bra :-) Nu är det inte alltför långt kvar till nästa höjdpunkt: U2 på Ullevi 1 augusti. Glömde jag säga att semestern börjar samtidigt? Let´s do it!

Med anledning av kundbesök i dag så fick vi mackor och godis (gratis mat! Wohoo) samt vattenflaskor och t-shirts. Efter att ha utstått en del tråkningar så vill jag bara meddela en sak: min t-shirt var LILA. Inte rosa. Det är skillnad mellan rosa och lila. Min t-shirt var inte rosa. Inte. Den var syrénlila. Sådeså.

Målet med alla dessa helger och högtider måste ju vara att äta. Helt klart. Det kan inte finnas någon annan anledning att vara ledig än att äta så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt. Måste säga att jag den här helgen därför är riktigt stolt över mig själv :-)

Det är verkligen inte så lätt som man kan tro att lägga sig i tid på kvällen. Verkligen. Inte. Bussen till jobbet går nu om fem timmar och 45 minuter. Om uppskattningsvis 4,5 timme ringer väckarklockan. I can do it. Tjoho.

Men för fan kan NÅGON för en gångs skull göra rent det jävla luddfiltret??? NÅGONSIN???

Nu har det hänt! Jag har hört talas om det men aldrig riktigt fått uppleva det på egen hand. Nu är det officiellt. Jag bor i ett hus med en tvättstuga där grannarna skriver lappar. Till varandra. Härligt. Jag har vid flera tillfällen själv retat mig på idioter som inte respekterat tvättider men själv varit för vek för att göra någonting åt saken. Nu har någon av mina grannar handgripligen tagit tag i saken och gjort det enda rätta. Skrivit en lapp. Jag vet faktiskt inte vad som orsakade denna gränslösa ilska, men jag är säker på att den är motiverad. Ni förtjänade den säkert, idioter. Nu är det krig. Don´t mess with the tvättstuga.

Saker jag borde göra:
1) Diska all disk som tog över mitt kök i går kväll
2) Plocka undan saker som ligger överallt
3) Skura hela mitt hem så att det blänker

Saker jag gör:
1) Surfar
2) Går omkring och planlöst lyfter på saker för att det skall kännas som om jag gör någonting
3) Tänker på mat

Micropopcorn är tamigfan en hel jävla vetenskap. Man inbillar sig att de är enklare att hantera eftersom de ligger i en påse och man får någon slags instruktion tillsammans med dem. Ha. Antingen så poppar man dem för länge (man kan inte poppa dem för kort tid, då missar man att utnyttja popcornpotentialen) och de förvandlas till små illaluktande, rykande kolhögar alternativt att man poppar dem för kort tid (man vill inte att de förvandlas till små illaluktande, rykande kolhögar) och då förvandlas de inte alls. Det vill säga allt man har är några hårda jävla frön som bryter av tänderna på en så fort man överhuvudtaget andas på dem. Det är ytterst sällan man lyckas producera de där perfekta popcornen som avbildas på förpackningen. DET är vad jag kallar falsk marknadsföring.

Gud vad jag avskyr en del telefonförsäljare. Inte alla, men många. Missförstå mig inte, jag har själv arbetat som telefonförsäljare och ibland är det riktigt bra grejer man kan få. Dock verkar det som om en del av dem sitter och rabblar direkt ur ett manus. De pratar. Och pratar. Och pratar. De pratar om vädret, om hur man mår, vilka tv-prgram man brukar se, vilka tidningar man brukar läsa...i 9 fall av 10 så brukar jag tappa tålamodet, avbryta dem med "men du, vad är det du vill sälja egentligen" och om det är något jag vill ha så köper jag det, annars låter jag bli. När jag väl avbryter dem så brukar dock samtliga komma av sig, börja staka sig och ibland fortsätter de att läsa från sitt manus som om jag aldrig hade sagt något. Pratade nyss med nån kille som skulle sälja tv-kanaler och följaktligen frågade han vad jag brukade titta på när jag tittade på tv. När svaret blev att jag knappt över huvudtaget tittar på tv så visste han inte riktigt vad han skulle säga. Det blev ett "erhm...eh...aha...fast vad tittar du på när du tittar då?" med lätt irriterat tonfall. Det skall tilläggas att det säkert tog två minuter innan han spottade ur sig vad han ville sälja. Ursäkta, men säg vad du vill människa. Annars kan du sluta störa mig. Hej då.

Jag tycker det är väldigt intressant när människor skriver precis vad som helst på nätet och inte över huvudtaget tänker på vem som kan läsa det. Eller när. Tror man verkligen att det aldrig någonsin kommer fram? Att folk inte läser det/hittar det eftersom man inte gett dem adressen? Det är ju otroligt intressant. Jag kan meddela att har man någon gång skrivit något på nätet på facebook eller bloggar eller liknande så kommer det så småningom fram och det spelar ingen roll att det har tagits bort. Printscreen är en utmärkt funktion. Dessutom har jag en utmärkt fallenhet för att snoka fram information om det är något jag vill veta. Ibland lyckas jag till och med snubbla över saker och ting utan att leta efter dem. Vet man inte bättre? Bryr man sig inte? Vill man bli upptäckt? Tja, jag vet inte. Intressant är det, i varje fall.

...sett Bruce live. Jag trodde jag var åtminstone lite energisk men efter att ha sett honom flänga runt som en galning på scen i tre timmar i sträck två dagar i rad så känner jag mig gammal och stel.
...blivit av med mitt paraply. Mitt kära paraply som stått mig bi i ur och skur. Tydligen kan man på något sätt använda paraplyer till dödliga vapen, för tillåtna inom konsertområdet var de inte.
...sett en älg
...insett att Stockholm har världens sämsta utbud av krogar där man faktiskt får 1) ett bra utbud av dricka, 2) bra service 3) plats i baren. Kombinationen verkar vara omöjlig.
...överraskningsbesökt en nyutexaminerad polis (grattis, käre bror :-)
...lärt mig att "Mellerudare" är en konstig, konstig maträtt.

Stadion efter Bruce Springsteen på fredagen. Hur tömmer man en arena på över 30 000 människor? Ingen panik, alla på en gång.

1) Pinnsmala tjejer som tränar styrketräning med vikter på max fem kilo. Oavsett muskel. Nej lilla vän, du kommer inte att förvandlas till Arnold om du faktiskt tar i lite.
2) Smörmusik i högtalarna. Man blir ju inte tokinspirerad utan vill helst lägga sig ner på golvet och dra sitt sista andetag. Dö, skräpmusik, dö.
3) Maskiner som inte fungerar. Jag avskyr saker som inte fungerar. Krångel, go away.
4) Människor som sitter i styrketräningsmaskinerna och pratar utan att träna. Alternativt lyfter lite på någon vikt en gång i kvarten. Försvinn.
5) Tjejer som står och sminkar sig i en kvart innan de går ut och tränar. De står visserligen inte i vägen men deras blotta närvaro får mig att känna obahag. Uäääh.
6) De stora killarna som frustar och gapar och stönar så fort de skall träna eftersom de tar i så mycket. Ursäkta men hur kan alla andra lyckas träna med en betydligt lägre ljudnivå än vad de har? Är de så svaga att de måste skrika ut sin frustration? Vad handlar det där om, egentligen?

Det här med drömmar är ju helskumt. Det finns en massa teorier om drömtydning, vad det innebär om man drömmer att man kommer för sent, drunknar, etc. Tydligen så skall drömmar behandla saker man går och tänker på alternativt någon typ av signaler man snappar upp från omvärlden under dagen. Men vad betyder det om man drömmer om blå papegojor som sitter i träd? Eller helt realistiska avsnitt ur Arkiv X? Eller om man bara vaknar upp och knappt kommer ihåg vad man har drömt men har en vag känsla av att man drömt något jättekonstigt och till och med obehagligt? Finns det någon som kan översätta? Hallå? 

För övrigt så fattar jag inte det här med pengar. I ena stunden så har man fått lön och allting är frid och fröjd. Man har precis hur mycket pengar som helst. Sedan går det några dagar och då har man knappt några pengar. Vad hände där emellan? Vad jag kommer ihåg så har jag inte spenderat ett enda öre. De enda gångerna jag har tagit fram mitt visakort är när jag tagit fram det och förundrats över hur blankt och fint det är i lampskenet. Konstigt.