Katta

I dag har jag varit i IKEA-land. Som tur var så hade man siktet inställt på vissa förbestämda mål, annars hade det nog gått käpprätt åt skogen. Man kommer in i en gigantisk värld full av skrikande barn, vagnar, föräldrar, fjortisar och andra underliga varelser som jag inte riktigt kan placera. De flänger fram och tillbaka, trängs som om det gällde livet och vägrar mer eller mindre att ge vika om det skulle visa sig att man är på kollisionskurs. Efter ca fem minuter började en mystisk och odefinierbar känsla att dyka upp i kroppen och efter ytterligare fem kunde jag identifiera den: utmattning. Hu. Som tur var så gick besöket bra, vi fick med oss det vi skulle ha förutom prylen jag kom ihåg att jag hade sett men inte visste vad den hette, hur stor den var eller vart den stog. Jag kom ihåg att den var i metall, hur den såg ut och inget mer. Lycka till. Efter en kvarts letande i lokal och databaser så var det bara att ge upp. Dock några prylar rikare -och därför en betydligt lyckligare människa.

"Svenskarna äter 17 kilo godis per person och år, mest i världen och dubbelt så mycket godis som genomsnittet för EU", allt enligt gårdagens upplaga av DN. Det måste ju vara ett skämt. Det låter alldeles för lite. 17 kg? det är ju bara lite mer än ett kilo per månad? Man köper ju minst ett halvt kilo varje gång (gärna mer) så hur kan det rimligtvis bli så lite? För att få det genomsnittet så måste det ju innebära att det finns människor som inte köper något godis alls? Det är ju inte möjligt?

Ja för det vill jag faktiskt. Jag har haft rabarber i frysen hur länge som helst. Nu är det dags att de uppfyller sitt syfte. Att ätas. Rabarberpaj med vaniljsås. Sedan kanske det är dags att baka lite småkakor någon dag? Sockerkaka? Pepparkakor borde det ju snart bli dags för? Gode gud jag tror jag håller på att flippa ut.

I dag var det dags för lägenhetsbesiktning. Eller vad det nu skulle föreställa. En förvirrad man i snickarbyxor tittade på mig och sade "det ser bra ut". Sedan tittade han i toaletten och sade "det ser bra ut" och sedan tittade han i en (av fem) garderober och sade "det ser bra ut". Det var det. Sällan har städning känts så meningslös. Men jag förväntar mig faktiskt ett skriftligt tackbrev från kommande hyresgäst för att hon får tillgång till en så fint städad lägenhet. Nu är jag i allafall sex nycklar fattigare och det känns bra. Mindre saker att röra bort för mig.

Nu vill jag ha jul. Hösten kom och det var ju trevligt, det regnade lite och så hamnade lite löv på marken. Blaha blaha. Nu måste det tunga artilleriet sättas in. Snö, glögg, skumtomtar och julklappar. Ge mig.

I dag var jag på spinning. Det hade varit ett perfekt pass om det inte hade funnits skrikare där. Gud, vad jag avskyr dem. Nu kanske någon undrar vad en skrikare är? Jo det är en kvinna, vanligtvis i ålder 25-40, iklädd (oftast) pastellfärgade, matchande kläder och långt hår (det jävla håret är alltid långt av någon anledning. Dessutom är det uppsatt i en tofs som flaxar fram och tillbaka på ett högst irriterande sätt) och hon skriker. Det verkar ta mig fan vara det bästa hon vet.

...oooohhh tänk om det kunde komma hit en hustomte och ställa i ordning allting i lägenheten så man slapp göra det själv. Och tänk om alla möbler man ville köpa var jättebilliga. Och tänk om det vore jättestor efterfrågan på tjocktv:ar så att man kunde få dem sålda för jättemycket pengar. Tänk om. Tänk, tänk, tänk.

Ok, jag har verkligen den allra största respekt för den som vill bo i hus. Fine, det är eget, man har inga jobbiga grannar (iallafall inga som man behöver höra genom väggen), man kan pilla och fixa som man vill (om man nu tycker att det är roligt), man har en trädgård att plantera saker i (om man nu kan få några saker att växa och inte självdö p g a dålig bevattning), man kan grilla på sommaren (trevligt) osv, osv. Dock är jag uppväxt i hus och jag ser inte husägandet riktigt på det sättet. Jag ser väggar som behöver målas, fönster som behöver bytas ut, skorstenar som behöver sotas, trädgårdar som behöver klippas, räfsas och sås, varmvattenberedare som går sönder, etc...med andra ord en massa jobb. Och pengar som måste investeras. Gud så tråkigt. Helt värdelöst. För att inte tala om att om man bor i hus så måste man isolera sig ute på landet. My ass. Jag vill inte investera, jag vill inte pilla med trädgården, jag vill inte stå för kostnaderna om något skulle gå sönder. Ge mig en rejäl hyreslägenhet i stan med gångavstånd till närmsta pub, säger jag. Ja just, det...det är ju precis så jag har det :D

...avslutad. Den gamla lägenheten är numera ett avslutat kapitel. Nu vill jag bara få besiktningen gjord och lämna ifrån mig nycklarna så att jag slipper eländet. Nu är det bara att börja städa i nya lägenheten. Woho.

- Den fascinerande labbredogörelsen "Biotest på ärta"

I morgon börjar jag jobba snuskigt tidigt. Snuskigt tidigt innebär sju på morgonen. Det är intressant att börja jobba så tidigt eftersom hjärnan inte börjar fungera förrän tidigast framåt halv nio. Inte min i allafall. Hur är det möjligt att jobba åtminstone 1,5 timme utan en fungerande hjärna? Jag vet inte, det är väl viljestyrka antar jag. Jag tycker att alla som tar sig upp på morgonen och tar sig till jobbet och börjar jobba innan halv åtta på morgonen förtjänar ett pris. Typ en miljon kronor.

Jag har flyttat in i en lägenhet med snedtak. Det är väldigt fint. Men det gör också väldigt ont när man går in i det. Hela tiden. I badrummet har jag en vagn med nödvändiga badrumsprylar (uppskattningsvis ca 1 000 flaskor varav jag aldrig öppnat hälften men de kan ju vara bra att ha) och den står under snedtaket. När jag skall hämta saker ur den så slår jag pannan i taket. Varenda. Jävla. Morgon. Likadant när jag skall ta saker från skåpet som är på motsatta väggen. Den sidan av taket är lika jävla hård, kan jag meddela. Rena undret att jag inte har fått ett jätteblåmärke i pannan men min kropp är väl i och för sig van vid att jag slår mig hela sabla tiden. Suck.

Något av det värsta med att flytta (förutom flyttstädningen då) är ju att kasta allting som måste kastas. Jag har haft massor av saker som i tryggt förvar har förvarats i garderober och bokhyllor men nu är det slut. Kastas skall de. Bort med kläder, papper, pärmar, böcker, papper från före detta arbetsplatser, sladdar, gamla datorskärmar (nåja det var faktiskt bara en datorskärm), gamla kvitton, bruksanvisningar, adaptrar som jag inte ens vet vad de är till, plastgrodor(!), sångböcker, etc. Ena delen vill slänga hela skräpet eftersom jag är fullt medveten om att jag inte rört en enda av de här sakerna de senaste fem åren och följaktligen knappast kommer att sakna dem de kommande fem åren heller. Dock vill andra delen av mig behålla dem eftersom de ju är förknippade med aningen mycket nostalgi. Man kan sitta där och bläddra bland sina papper och minnas. Minnas vad vet jag inte riktigt, men något. Kanske kommer jag någon gång att öppna den där statistikboken som jag köpte för 700 spänn. Därför kan jag inte slänga den. Jag kan komma att behöva den. Kanske.

1) Man skall inte försöka köra två cd-skivor i samma cd-läsare i datorn. Då blir den jävligt tjurig och låter som ett tröskverk.

...är verkligen det tråkigaste som finns. Man (jag) intalar sig att det kommer att gå snabbt och enkelt. Det enda som behövs göras är att slänga lite skräp, torka av, dammsuga lite och sedan är det i stort sett klart. Nej då. Det finns femtielva olika sorters sopor som skall sorteras och kastas, hur många skåp som helst, lister skall rengöras, saker skall plockas isär, man skall fixa och gnugga, skrapa och hålla på. Usch. Helst skulle jag vilja hyra in en städfirma men jag är för snål. Snål och lat, är inte det bra egenskaper? Eller?

...är den bästa uppfinning som någonsin har gjorts. Jag ville bara säga det. Verkligen. Jag menar det. Absolut bästa.

...är verkligen så jävla fula.  Verkligen. Man har ingen möjlighet att välja mellan olika motiv utan man får en hög med kort som har två olika standardmotiv. De går i blått och brunt. Vad är det för jävla färgkombination egentligen. Det ena kortet är blått och har två fula svartvita händer som pekar nedåt (skall det föreställa Gud eller?) med rosa och vita moln på (fint. Jättefint). Det andra kortet har en brun bakgrund med en massa fula saker på. Det är en tub, en sopborste, en ful röd blomma, en skärbräda och en pizzakartong(!) bland annat. Så jävla fult. Vem designade det där eländet egentligen? Jag skulle gissa på att det är Postens VD:s son som skulle göra ett exjobb. Det ser för jävligt ut. Bra jobbat, grabben. Urk.

Vi har råkat ut för en terrortant. I huset finns fem lägenheter. Tvättstugan består av en (1) tvättmaskin. Denna tvättmaskin tar minst 1 timme och 20 minuter på sig för varje tvätt (den korta versionen). Därför bokar man inte tvättider utan tvättdagar. Det vill säga man bokar en hel dag. Om man då har ett jobb, kommer hem på kvällen och skall upp tidigt på morgonen så hinner man tvätta max tre maskiner. Frid och fröjd om alla höll sig till reglerna. Men nej då. I huset finns en terrortant. Hon har envisats med att boka varenda jävla söndag ända till slutet på december. Plus alla onsdagar. Den här veckan har hon dessutom bokat tisdagen. Det vill säga att hon denna vecka har bokat TRE tvättdagar. Det är ju ta mig fan helt sjukt. Tar man ingen hänsyn till sina grannar som kanske också vill tvätta? Tvättar hon hela dagarna? Eller bokar hon bara för säkerhets skull ifall hon skulle få en känning av tvättiver? I vilket fall så är det fan i mig sjukligt. Jag blir galen. Har hon inget liv? Frågan är hur man får stopp på vansinnet. Stryker över hennes tvättider? Skaffar ett eget hänglås och stänger ute henne från tvättstugan? Snor hennes tvättmedel? I will let you know.

Den absoluta nackdelen med att flytta är allt krångel. Och då menar jag inte att anpassa sig till att slevarna nu ligger i andra lådan istället för i tredje (för just slevar använder man ju så fantastiskt ofta), att lägga pussel i alla skåp och garderober för att få plats med allt skräp man släpar med sig, att hela tiden trampa rakt in i flyttkartonger som står överallt (och då får man jävligt ont i tårna kan jag meddela) eller att irritera sig på att den galna granntanten hysteriskt bokar hela tvättdagar två dagar i veckan (ja ni läste rätt. DAGAR). Nej, krånglet består i att hitta specifika saker som man packat ned. I mitt fall var det papper. Två satans papper. Jag visste att jag lagt dem i en påse. Eller i en plastficka. Och på något smart ställe. Efter att ha letat på byrån i hallen, i alla garderober, i alla påsar och alla banankartonger så var jag färdig att ge upp. Men icke, det var bara att börja om igen. Leta i bokhyllan, under kartonger, bland kläder, under dukar, i kylskåpet (de skulle kunna ha varit där), under skorna, i väskor. Nix. Då kör vi igen. På skrivbordet, i kartonger (samma kartonger igen), och så vidare. I kväll så hittade jag dem till slut. I en påse. På skrivbordet. Så lämpligt då. De hade stått framme i den där sabla plastpåsen hela tiden. Argh.

Första sovmorgonen på...över en vecka i alla fall. Oh, skönt. På programmet i dag: frukost (snart), socialisera lite (bra), skruva ihop bokhlla (tråkigt men välbehövligt), kanske få igång bredbandet (woho), titta på landskamp (hm) och äta. Äta, äta, äta :D

Yes, de är återfunna! Skruvarna till sängen, alltså. Jäkligt störande saker att vara utan. Sova på golvet funkar, men helst inte om jag får välja. Har jag förresten berättat att boendet nu är försett med diskmaskin? En stor diskmaskin? Det är en helt fantastisk uppfinning. Man ställer in en massa smutsig disk, stoppar i en tablett, trycker på en knapp och en och en halv timme senare har man en massa ren disk till förfogande. Själv kan man göra andra saker under tiden. Dvs man behöver själv inte diska. Helt sjukt. Den som uppfann diskmaskinen borde få nobelpriset. Finns det ingen kategori som passar så borde man uppfinna en. Sådeså.

Var är de? De är borta! Var har vi lagt dem? Hallå!

Det borde vara förbjudet att ha hus utan hiss. Vanligtvis är jag en stor fan av fenomenet trappor eftersom det är
1) Bra för konditionen att springa i trappor
2) Vansinnigt enerverande att åka hissar som åker vansinnigt sakta och måste stanna på VARENDA våning
3) Vansinnigt enerverande att åka i en trång hiss med människor som luktar illa

Dock har jag under helgen sprungit i trappor som en galning, samtidigt som jag har burit på tunga och otympliga saker. Det har väl i och för sig varit bra för konditionen (men inte för humöret, ibland kan man svära mer än vad som rimligtvis borde vara nyttigt) men benen och armarna har i stort sett gått ut i strejk. Därför borde alla hus vara utrustade med hiss. Jag ville bara säga det.

Nu har det hänt igen. Elen är knäpp. Den här gången är det inte en tvättstuga utan en lägenhet. Elen var borta. Ring EON. "Nej vi förstår ingenting, elen skall vara på". Ring hyresvärden. "Nej vi förstår ingenting, elen skall vara på." Ring EON igen. "Nej vi förstår verkligen ingenting, elen skall vara på." Till slut ringer hyresvärden tillbaka och meddelar att lägenheten är plomberad. Ring EON igen. "Nej vi förstår ingenting, elen skall vara på." "Eh, nej, lägenheten är plomberad." "Eeeh...vad har du för lägenhetsnummer? Oj då. Vi har gjort ett misstag. Det här var ju inte så bra." De hade lyckats plombera fel lägenhet. Heja. Dock är problemet löst nu. Men jag undrar om det har med mig att göra. Jag har uppenbarligen ingen tur med el. Påverkar jag el negativt? Är jag en elproblemsperson? Jag bara undrar.

...med världens bästa A i kväll. Dock är det inte maten som är i centrum utan snarare dricka och musik. Tyskt vin, Baileys och ett antal drinkar är allt som behövs under en kväll (och vad VAR det i den där första röda drinken egentligen? SÅ jävla god). Soundtracket ikväll då:

Audioslave - Audioslave
Cristian Walz - Paint By Numbers
U2 - No Line On The Horizon
The Police - Every Breath You Take, The Classics
Billy Idol - The Essential
Daughtry - Daughtry

Damn, vilken bra musiksmak vi har.

Ibland är dagar rätt konstiga. Allting som inte skulle kunna gå fel går fel och ingen vet hur man skall kunna rätta till det. Saker går sönder, saknas, ser inte ut som man har tänkt sig, och så vidare. Skumt. I dag har det varit en sådan dag. Får väl hoppas på att flytet som funnits på plats den senaste tiden kommer tillbaka snart :-)