Katta

Jag fascineras varje år av hur konstigt alla beter sig när det blir vår. Plötsligt skall man ta av sig alla kläder, ta långa promenader och le mot varandra så att skallen håller på att gå av på mitten. Jag försökte förklara det där för några australiensare en gång när jag var i Australien, hur svenska halva året klär sig i så mycket kläder att man inte ser hur de ser ut och sitter inne och tjurar halva året. Andra halvan av året så kommer solen fram och alla blir plötsligt glada, skall vara ute så mycket som möjligt i så lite kläder som möjligt och hela tiden prata med varandra. Australiensarna tittade på mig som om jag kom från yttre rymden, log lite försiktigt för att på något sätt invagga mig i falsk säkerhet om att de förstod vad jag menade och sedan bytte de samtalsämne. De förstod inte alls. Inte jag heller.