Förväntningarna på att vara en bra mamma

När jag blev mamma så trodde jag att allting skulle lösa sig per automatik. Jag var helt säker på att saker och ting skulle falla på plats, en efter en. Jag har såväl i mitt eget liv som genom diverse media fått itutat i mig att vissa saker bara skall vara på ett visst sätt och jag trodde verkligen att det skulle bli så. Men det blev det inte.

- Jag är fortfarande för jävla dålig på att stryka kläder. Alla mammor skall väl vara experter på att stryka så att kläderna blir så där härligt krispiga och släta? Inte jag. Jag kan fortfarande stå och stryka på samma jävla skjorta i 20 minuter för att sedan hitta skrynklor precis överallt.
- Jag bakar inte. Alla mammor bakar väl sitt eget bröd plus lite piffiga kakor som de bjuder på när folk kommer förbi? Jag bakar inte. Alls. Dels för att jag inte har tålamodet, dels för att lilla O skulle bli galen om jag stod upptagen i köket så länge utan att leka med henne och dels för att jag hatar att baka bröd. Baka kakor kan gå bra någon gång varannat år, men bröd? Nix.
- Jag städar ytterst motvilligt. Mammor verkar i största allmänhet damma, dammsuga, torka golv, putsa fönster och rensa garderober. Jag hatar att städa. Missförstå mig inte, hemma skall det vara rent och jag hatar när det är dammigt men det får inte gå till överdrift. Man dammsuger när det behövs och tvätta fönstren? Varför det? Så länge man kan se igenom dem så duger det väl? Och rensa garderober? varför? Dörrarna går ju fortfarande att stänga?
- Jag avskyr att pyssla. Många mammor verkar anamma pysslandet. Det skall stickas, virkas, målas blomkrukor och piffas upp i största allmänhet. Jag avskyr allt detta pillande. Jag vill köpa prylarna och ställa upp dem direkt. Jag betalar med glädje någon annan för att tillverka eländet.
- Jag avskyr trädgårdar. Inte att vara i, jag kan uppskatta att sitta i en fin trädgård och grilla eller vad man nu har lust att göra. Men jag vill verkligen INTE ha en trädgård. Blotta tanken på att ligga på knä i trädgården och rensa ogräs, så blommor, pilla i trädgårdsland, räfsa löv, skotta snö...fy faaan. Jag trivs alldeles utmärkt med att bo i lägenhet och låta någon annan ta hand om eländet.
Min poäng är att min mammagen verkar defekt. Allt det ovanstående var exakt likadant innan jag blev mamma men jag utgick ifrån att det kanske skulle ändras per automatik. Men det har det inte gjort. Herregud vilken tur.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback