Ibland önskar jag att jag vore en bebis

Livet verkar så okomplicerat då. Om man är arg så skriker man tills någon ordnar det man är arg för (fixar fram en napp, hämtar en leksak, etc). Om man är trött så får man sova vart och när som helst. När man är hungrig så fixar någon fram mat på nolltid. Det är väldigt roligt om någon sjunger en sång för en med tillhörande rörelser. Det är till och med så roligt att man kan sjunga samma sak 20 gånger i rad utan att det blir tråkigt. Fryser man så ordnar någon fram kläder. Är man varm så tar någon av en kläderna. Har man ätit lite för mycket så är det bara att kräkas när man känner för det. Som sagt, okomplicerat.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback