Katta

Jag kör rehabövningar. Det låter jäkligt coolt men är astråkigt. Mesövningar för att få igång rörelseförmågan i axeln igen, två gånger om dagen och knappt några repetitioner alls för att inte överanstränga mig (fast jag fuskar lite och har ökat på alla repetitioner med lite extra. Känns det bra så måste det väl vara okej?). Nästa måndag har jag dessutom en dag då jag i tur och ordning skall till röntgen, ortopeden och sedan sjukgymnasten. Lika bra att ta allting på en gång (även om det nu inte var jag som bestämde utan det slumpade sig så) men att sitta och vänta på ett sjukhus är väl kanske inte en av mina favoritsysslor. Nåja, tar med mig jobbdatorn så jag kan sitta och svara på lite mail eller något annat spännande under tiden. Så jävla enerverande att mesa framåt på det här sättet när jag bara vill dra iväg till gymmet på morgonen och lyfta tugnt, tugnt. Som det är nu så får jag börja styrketräna lite lätt 8 veckor efter olyckan . 8 veckor. Och då är det fan inga maxvikter vi snackar om. Men jag skall inte bli galen. Skall. Inte. Bli.Galen. Skall. Inte. Grrr.