Katta

I dag fick jag en jättefin present på jobbet, en flaska hemmagjord vinbärssaft :-) Pratade för några dagar sedan med en person på jobbet som skulle gå ut och plocka bär och sedan koka egen saft. Jag sade att jag tyckte det var jättevuxet gjort och att jag älskar hemmagjord saft (det skall vara ordentliga grejer med socker i, inget lighttjafs). Sånt gör jag aldrig själv...dels för att jag:
 
1) Hatar att plocka bär (man måste böja sig ned och får ont i ryggen, det sticks över hela kroppen eftersom man alltid får in en massa barr och skit överallt. Dessutom finns det en massa insekter som bits, man trampar ner i en dold vattenpöl och blir våt om fötterna. När man reser sig upp för att sträcka på ryggen slår man dessutom huvudet i ett träd, får hjärnskakning, svimmar och dör).
2) Är för lat för att rensa och skölja bären (det skall plockas fram saker, det skall fixas flaskor och utrustning och all DISK sedan...bläää...för att inte tala om eländet när man skall ta bort all skit, blad och sånt från bären. Gud vad det tar tid. Vill inte, vill inte, vill inte)
3) Eländet skall tydligen koka också. Tar inte sånt jättelång tid? Det skall passas så det inte kokar över och sedan står man där och passar och rör och sedan har hela eländet ändå kokat ihop och bränt fast i botten till en oformlig klump. Gud vad kul. Flera timmars jobb åt skogen.

Denna underbart snälla människa erbjuder sig helt sonika att ta med en flaska saft till mig (personen i fråga tyckte väl synd om mig eftersom jag är hopplöst patetiskt okunnig när det gäller husliga saker). Så nu dricker jag hemmagjord vinbärssaft. Utan ryggont, svordomar, blöta fötter eller disk. Alright :-)