Katta

...är bra. Har jag hört. Under gårdagen var jag på massage. H-e-r-r-e-g-u-d vad det var skönt. Först en timmes massage och sedan en timmes ansiktsbehandling. Ok, ansiktsbehandling är det väl kanske lite pensionärsvarning på...men man måste ju pröva på saker, inte sant? Det var hur som helst löjligt skönt att ligga och halvsova medan folk sprang runt och pysslade om en. Tydligen ingick någon slags analys i behandlingen för efter att ha besvarat lite frågor visade det sig iallafall att jag:
- äter bra mat (duktigt)
- tränar bra (också duktigt)
- jobbar för mycket (inte så bra)
- sover för litet (inte heller så bra)
- bränner mig lätt i solen (jo...fast det krävs ju ingen Sherlock Holmes för att räkna ut det, direkt)
- är tävlingsinriktad och ställer höga krav på mig själv (jag kan inte ens förlora i sällskapsspel utan att bli sur, för guds skull)
- är mycket lugn och det krävs tydligen en mindre världskatastrof för att stressa upp mig (ja, jo det kan väl stämma)

Jag har för övrigt agerat hundvakt under större delen av helgen. Det intressanta i sammanhanget är att folk på stan (observera att det bara inte var en person utan flera stycken, oberoende av varandra) undrade om det var med avsikt som vi hade samma frisyr? Efter förfrågan nummer femtielva orkade jag inte ens ge mig in på diskussionen att det inte var min hund utan hummade bara till svar...fotade iallafall lite och mitt helgsällskap fastnade på bild (om än ovilligt...det är inte så lätt att få hundar att vara stilla framför kameran) så ni får väl bedöma likheten på egen hand...:-)