Katta

I natt ställdes klockan tillbaka en timme (med ordet "ställdes" så låter det som om klockan ställdes tillbaka av sig själv och nu tänker ni att jag skrev fel men det gjorde jag inte för min förträffliga mobiloperatör ser till att mobilklockan faktiskt ställs tillbaka av sig själv...sådeså) och vanligtvis så brukar det inte spela någon större roll (annat än att helgen blir en timme längre och det är ju skänt) men med bebis inser man genast att denna timme för med sig oanade konsekvenser. Lilla O struntar fullständigt i vad klockan är, hon vill ha mat och sova ändå trots att det enligt klockan inte alls är dags. Inga stärre svårigheter under dagtid menstrax innan klockan fyra i morse var hon hungrig eftersom klockan enligt henne var fem...så vi får väl se när hon blir hungrig i morgon. Därför tänker jag sova nu. Godnatt.

Jag kan vara beroende av ostågar. Jag har nog inte ätit ostbågar på ...flera år tror jag. Minst två år i alla fall, antagligen längre. Saknar det aldrig och har inte en tanke på att köpa det. Men i går köpte vi en påse och jag blev som galen. Åt och åt och kunde inte sluta. Fick uppbåda min absoluta viljestyrka för att kunna ta några steg ifrån skålen. Knappt det gick. Så nu tror jag att jag är beroende av ostbågar. Bäst att det går några år till innan nästa gång. Knasigt att vara beroende av något man aldrig äter. Men gott var det.

Nu har jag besvarat massor av frågor från min PT online och betalat fakturan. Bara att vänta på träningsprogram och startdatum, nu då. Nu skall banne mig fås resultat.

Står lite och velar i träningen just nu, har bokat en PT fr o m 7/11 och två veckor framåt. Hoppas på att få lite inspiration och nya idéer från henne. Annars tränar jag bara hemma nu, både kondition och styrka. Börjar dock bli lite sugen på att köra gym igen...men då är frågan: träna på ett lite mindre gym med mindre utbud men som är tokbilligt och har suveränt bra öppettider eller träna på ett stort gym som kostar aningens mer och ligger toknära hemmet men där öppettiderna inte alls är lika bra...vilket i sig då kräver jäktad morgonträning. Till skillnad från det lilla gymmet som kräver morgonträning med betydligt bättre marginaler. Hm. Harvar vidare och funderar lite ett tag till.

Säga vad man vill om Oprah Winfrey, men en hel del smarta saker har hon meddelat sin omvärld...

Jag hatar spel. Inte spel som man spelar "på riktigt", men spel som man spelar på doator och i mobiltelefoner. Hatar. Jag har helt enkelt inte tålamod. Ibland undrar jag om jag missar någonting för en del spel blir så otroligt omtalade och ALLA spelar dem hela tiden. Vem man än pratar med så spelar de det senaste spelet. Ibland får jag ett ryck och försöker spela men det slutar alltid med att jag tröttnar efter max fem spelomgångar. Alternativt att jag inte ens orkar engagera mig och börja spela. Nu t ex så spelar alla wordfeud. Det är tydligen otroligt fascinerande. Jagorkar inte ens ladda ned eländet. Vanligt alfapet kan jag spela men att sitta och peta med mobilen...blä. Då uppdaterar jag hellre Facebook femtielva gånger under kvällen istället. Hepp!

Varför måste alla meteorologer på tv se ut som stelopererade, nervösa tonåringar som håller sin första redovisning i skolan? Det är ju inte otroligt rafflande ämnen de behandlar så de kanske borde väga upp tristessen med ett lite mer intressant framförande? Ingår ingen "framförandekurs" i meteorologutbildningen? De kanske kunde hotta upp sina sändningar med att åtminstone variera röstläget? Snälla?

Lilla O bestämde sig för att det var en bra idé att vakna tjugo i fem i morse. Det är väl helt OK. Det brukar hon göra, käka frukost och sedan somna om. Läs: Sedan kan hennes föräldrar somna om. Men inte i dag. Lilla O käkade frukost och sedan tyckte hon att det var en bra idé att helt enkelt fortsätta vara vaken. Sovmorgonen kom av sig innan den ens hade börjat och det var bara att bita ihop och underhålla en galet pigg bebis. En bebis som förutom att bli uttråkad om man sitter stilla för länge kräver att springa runt, runt, runt. Hela tiden. Under tiden som mamma eller pappa håller henne i händerna. Så för att sammanfatta dagen så var det bara att gå upp galet tidigt och sedan springa runt, runt, runt i cirklar medan lilla O höll händerna i ett fast grepp. Bebisar är ganska lättroade. När de får göra som de vill. Dessutom är lilla O världens mest envisa bebis och blir vansinnig om hon inte får sin vilja fram. Undrar vart det kommer ifrån?

...har precis anmält mig till att träna med en PT Online fr o m 7/11 och två veckor framåt. Får tillgång till min PT i stort sett obegränsat under den tiden, kan maila hur mycket jag vill och får svar inom 24 timmar (förutom på helger). Ingår gör förstås individuellt träningsprogram, med mera. Skall bli mycket spännande.

...just nu.

Allvarligt talat, vad har SVT gjort med Plus? Det har förvandlats till världens sämsta program. Sverker, kom tillbaka!!!

För den som har missat det så cyklar jag numera till jobbet. Det är faktiskt ganska skönt, förutom att man slipper pynta över 1000 spänn i månaden för ett busskort så får man lite frisk luft och kan ta sig till jobbet för egen maskin. Allting frid och fröjd. Om det inte vore för alla cyklister. Jag blir galen. Jag anser mig själv vara en hyfsat målmedveten människa som inte är ute för att nöjescykla utan jag vill ta mig från punkt A till punkt B och gasar på ganska bra däremellan. Allt för att vara effektiv och ta mig fram utan en massa dötid. Detta verkar dock inte vara filosofin hos övriga cyklister i denna stad. Oftast har De Andra en ganska stor cykel med rakt styre som gör att de sitter raka i ryggen som-jag-vet-inte-vad (ser för övrigt jävligt obekvämt ut). Dessutom cyklar de långsamt. Otroligt långsamt. De sitter där, spikraka i ryggen och fullkomligen KRYPER fram, helst mitt i vägen. Försöker man själv cykla om dem så kan man ge sig på att det kommer någon från andra hållet så att man inte kan cykla om, och tro då inte för en sekund att De Andra ens tänker tanken att de skall hålla in till kanten ifall någon skulle vilja köra om. Oh nej, mitt i vägen skall man cykla. Tills man bestämmer sig för att köra åt sidan och då bara svänger man utan att varken titta bakåt, åt sidan eller åt något annat håll för den delen. Men det är ju helt okej. För alla andra i trafiken fullkomligen viker sig åt sidan för det är ju en CYKLIST som kommer. Borde det inte finnas krav på cykelkörkort? Fast det skulle väl inte hjälpa för jag antar att det är samm aidioter som har körkort men som bevisligen inte heller kan köra bil. Suck.

Jag skulle kunna klaga på att det är jobbigt att gå upp halv sex på vardagarna för att träna. Det skulle jag. Men eftersom det är självvalt så klagar jag inte. Det är skönt att gå upp tidigt. Man får en bra start på dagen. Man får träningen avklarad. Och man håller sig pigg hela dagen. Nästan. Jättepigg. Jätte.

Hur mycket energi kan det finnas i en bebiskropp? Massor. Trots att lilla O är mindre i storlek än sina föräldrar tillika äter mindre så har hon lika mycket energi som en maratonlöpare. Hon springer och springer och springer tills man till slut bestämmer sig för att lägga henne för kvällen och då somnar hon nästan omedelbart i en liten hög. Märkligt. Undrar om man själv vid något tillfälle har haft så mycket energi? Och vart tog den vägen? Och går det att få tillbaka den?

Är det någon mer än jag som tycker att de ledande socialdemokraterna börjar se riktigt jävla trötta och slitna ut?

Lilla O:s första födelsedag har inte bara varit EN utan FYRA dagar fulla av paket. Eftersom hon fyllde år mitt i veckan så firade vi då och helgen innan ochi dag samt helgen efter har varit/kommer också att bli fulla av paket för hennes del. Bra med en hel rolig vecka men undrar redan nu hur vi om några år skall tackla lilla O:s bestämda åsikt om att hon, till skillnad från andra inte har en födelseDAG utan en födelseVECKA och att MINST fyra av dagarna skall fyllas med paket och hon skall äta MINST två olika tårtor. Framtiden kommer att bli dyr. Mycket dyr.

Hur gammal är man inte när man inte bara lägger sig innan elva på kvällen utan dessutom tycker att det är jätteskönt att göra det? Och dessutom inte lägger sig särskilt mycket senare på helgen heller? Jag skyller på lilla O. Japp, det gör jag. För jag är fortfarande ung och rebellisk, jajemensan.

Frågan är om man skall bli imponerad eller orolig när lilla O visar sig kunna utföra kommandon med tangentbordet som varken hennes mamma eller pappa visste var möjliga. Hon kan öppna rutor med långa koder i, hon kan kommandon för att öppna 42 flikar i webbläsaren (som tur är så brukar det komma en fråga i stil med "vill du verkligen öppna 42 flikar?" innan), hon kan avsluta windows med ett fåtal knapptryckningar...imponerande även om det kan vara något frustrerande när man försöker surfa med henne i knät. Men som sagt, mycket imponerande =)

Allvarligt talat. Var hittar alla människor sina kläder? Jag vet precis hur jag vill att kläderna skall se ut. Jag vet dessutom precis vad jag vill att de skall kosta (!). Så hur jä-a svårt skall det vara att hitta dem? Sådana kläder jag vill ha finns ingenstans, varken i några som helst affärer eller ens på nätet. Eller, rättning. Hittade precis (faktiskt) precis sådana byxor som jag letat efter i evigheter men de var svindyra. Sviiindyra. Kul. Vad gör folk? Syr de sina egna kläder? Jag blir galen. Skall man behöva måttbeställa? Hallå?

I dag skulle jag ta kort till mitt företagskort. Kul. Jag hatar att ta sådana där kort som skall hänga med ett tag. Ta vanliga semesterbilder och liknande är inget problem, då ser man alltid lite flummig ut men det är liksom naturligt. När man däremot skall ta kort till pass, körkort, företagskort och liknande så verkar det vara stört omöjligt att se normal ut. Först tog vi fyra kort som jag vägrade använda, antingen såg jag ut att väga 100 kilo eller så såg jag ut som om jag hade stelopererat hela ansiktet. Ett försök till med ytterligare några kort, alltså. Efter att ha sett även dessa kort så insåg jag att det inte skulle bli bättre än så där. Lyckades se något så när normal ut i ansiktet på två av dem men då hade håret fått fnatt och stod rakt ut på ena sidan av huvudet. Skitsnyggt. Ville förkasta dem också men insåg att det inte var någon idé att ta fler kort eftersom mitt öde tydligen är att se ut som en idiot på bilder som skall dokumenteras. Dessutom hade jag lite medlidande med fotografen som väl hade bättre saker för sig den dagen än att försöka få mig att se normal ut. Därför var det bara att ta det kort där jag såg minst idiotisk ut. Gick därifrån och kände mig färdig att hoppa ut från fönstret. Funderademaniskt på det fula kortet ett tag men nu har jag nästan lyckas förtränga det. Jag kanske kan hänga mitt passerkort fram och bak så att ingen ser bilden? Jepp. Så gör jag.

Jag har inlett projekt "träna-innan-jobbet". Det innebär att jag sagt upp mitt nuvarande gymkort och stenhårt går in för att gå upp en timme tidigare varje morgon för att hinna träna innan jobbet. Det är riktigt bra av flera anledningar. Man (jag) slipper släpa sig till gymmet på kvällen när det är mörkt, kallt och ofta blåsigt och regnigt. Har ingen motivation att träna på kvällen alls längre, det känns bara jobbigt. Dock är det asskönt att ha träningen gjord på morgonen, man (jag) blir mycket piggare och det känns skönt att ha dagens träningspass avklarat så man slipper tänka på det sedan. Dock så blir man trött. Mycket trött. Tröttheten att släpa sig upp ur sängen tidigt på morgonen är ingenting jämfört med hur trött man (jag) blir på kvällen. Vid niotiden känns det som om en grottmänniska klubbat mig i huvudet. Men det blir nog bättre. Jag inbilliar mig att kroppen kräver en tillvänjningsperiod i att gå upp tidigt. Så småningom kommer jag att studsa upp ur sängen på morgonen. Typ. Tills dess är det bara att kämpa på. Det SKALL gå. Sådeså.

I dag cyklade jag till jobbet för första gången på...ja, någonsin. Kändes skumt, men bra =) Aningens skönare att ha 15 min cykelväg till jobbet än ca 50 min buss (även om jag i och för sig kan sakna möjligheten att sova på bussen när man åker tidigt till jobbet...zzz). Cykla till jobbet kommer jag att fortsätta med. Förutom när det regnar. Och snöar. Och blåser. Och är jättejättekallt. Men annars så.

Första dagen på nya arbetsplatsen i morgon då. Första mission: ta reda på var jobbets cykelparkering är. Viktigt.

I veckan var jag på konferens med nya arbetskollegor. Det var verkligen grymt trevligt och jag gillar verkligen att sova på hotell. Det finns många naledningar till att det är schysst att sova på hotell, man slipper städa, man behöver inte bädda, man har tillgång till en nybäddad fräsch säng med krispiga sängkläder i och ett superstädat badrum...men bäst är förstås hotellfrukosten. Jag ÄLSKAR hotellfrukostar. Ett problem är bara att dessa frukostar inte för enkelhetens skull är uppdukade på ett enda långbord, utan de är oftast uppdukade i ett helt rum på kanske 4-5 oliak bord. Detta gör att när man kommer in i rummet så blir man totalt förvirrad. jag vet aldriv vart jag skall börja. Med flackande blick försöker jag förtvivlat lokalisera någon typ av tallrikar, vart brödet är, vad som helst som ger mig ett hum om vart jag skall börja. Oftast lyckas jag inte utan känner mig bara tvungen att gå fram till ett bord bara för att börja någonstans. Där börjar jag lite valhänt att plocka på mig mackor på en tallrik och när tallriken är full inser jag att jag inte kan bära mer utan måste parkera tallriken på en sittplats för att kunna gå tillbaka och hämta mer. Det är ungefär här som jag inser att alla andra på frukosten har loklaiserat brickor. Smart av dem. Eftersom jag inte vill framstå som en idiot så tar jag ingen bricka utan låtsas nonchalant att det aldrig var meningen att ta någon bricka...vilket gör att jag får gå i skytteltrafik fram och tillbaka några gånger för att hämta allting. Till slut leder förstås denna skytterltrafik till att jag har glömt vad jag redan plockat på mig och slutar som i det senaste fallet med att jag sitter med t ex två stycken matskedar trots att jag bara hade en tallrik med yoghurt. Låtsades dock att de andra skeden medvetet var vald för att peta vattenmelonkärnor med. Vet inte om övriga gick på min list. Dock har jag lyckats förvirra mig så många gånger på hotellfrukostar att jag blivit riktigt skicklig på att låtsas veta vad jag håller på med. Men det gör jag inte. Alls. Men säg det inte till någon.

Är man en supertöntig småbarnsförälder om man tycker att det häftigaste som finns just nu är temablöjor med musiktryck? Hiphop, punk, rock och disco. Och blöjorna med rocktryck är verkligen de snyggaste. Sådeså.