Katta

Har inte tränat på gymmet på ett tag utan hemma eftersom det varit snöigt och halt och jäkligt kallt. Nu är det plötsligt fint väder och ingen snö och jag har kunnat cykla till gymmet på morgonen igen. SÅ jäkla skönt. När klockan ringer vid 05.00 så undrar jag visserligen vad jag håller på med och det tar emot som sjutton att ta sig ur sängen men när man väl kommit till gymmet och kan köra igång så är det helt obeskrivligt skönt. Så tidigt på morgonen så är det knappt någon mer som tränar utan man kan välja och vraka bland vikterna och behöver varken trängas eller så i kö. Körde axlar och bröst i morse och nu är jag så stel och öm i kroppen att jag knappt kan lyfta armarna över brösthöjd. Helt jäkla UNDERBART :D

I dag har jag klippt mig. Den som har läst den här bloggen en tid vet att jag hatar att klippa mig. HATAR. Mitt hår är lockigt vilket tydligen är otroligt komplicerat att hantera för frisörer (tro det eller ej. jag VET) och när jag väl hittar någon som jag faktiskt är nöjd med så stannar jag där, hur jobbig jag än tycker att hon är. Tjejen klipper mig rätt bra, men det finns ingen ände på hennes jävla tjat. Till saken hör att jag för några år sedan (ja, jag har gått där i flera år) hörde till den typiska kunden som pratade på och svarade på frågor och var allmänt trevlig. Dock kom efter en tid en gnagande känsla av att min frisör visste lite för mycket saker som jag egentligen inte hade lust att dela med människor som jag inte känner. Inget avslöjande egentligen men mitt privatliv är privat och jag har inte lust att tjata om det i en frisörsalong. Sagt och gjort, från och med då tog jag demonstrativt alltid tag i minst tre stycken tidningar  direkt när jag kom in och sedan dess har jag tillbringat mina frisörbesök djupt försjunken i tidningarna och demonstrativt svarat "mmm", "ja" och "nej" på alla frågor. ALLA. Jag ställer aldrig några motfrågor och är helt ointresserad av att dela med mig av någon som helst information. Jag skulle till och med kunna uppfattas som aningen otrevlig. Trots detta slutar aldrig dessa försök att få mig att prata om allting mellan himmel och jord. "Hur har du det på jobbet?" (nej hon vet inte vad jag jobbar med) "har du beställt någon resa" (Va?) "Vad skall du göra i helgen" och så vidare. I all oändlighet. Jag vill inte korsa gränsen till ren otrevlighet och be frisören hålla tyst men förr eller senare så måste jag nog. Kan hon inte bara fatta vinken? Vad gör jag för fel???

Efter att ha fått barn så har jag varit mer sjuk på kortare tid än vad som någonsin hänt i hela mitt liv. För ett tag sedan var jag magsjuk, jag har ALDRIG varit magsjuk tidigare. Någonsin. För tillfället är jag förkyld, har haft ont i halsen och täppt men nu rinner näsan som en kran och så hostar jag. Kul. Mycket kul. Jag vet inte vad som är värst, att jag plötsligt visar mig mottaglig för en sabla massa mer baciller än förut, eller att lilla O visar sig vara betydligt mer motståndskraftig och tillfriskna snabbare än jag. Hm.

Om det är någon som funderar på att torka av sin spis under den närmaste framtiden så rekommenderar jag att inte hälla på rengöringsmedlet på en platta som precis har stängts av. Medlet börjar nämligen fräsa, torkar fast och ryker med en frenesi som påminner om en skorsten hos en mindre industrianläggning. Bara bra att veta, alltså.

I morgon skall vi ut och resa. Lilla O har en kusin som skall döpas på lördag och för att vi inte skall tvingas gå upp astidigt, köra som galningar i sju timmar och kasta oss in direkt i dopet samma dag så känns det smart att åka dit dagen innan. Det är trevligt att resa och jag tycker det är skönt att åka iväg någonstans men jag HATAR att packa. Verkligen. Hatar. Jag kan utan problem göra upp packningslistor men när det väl är dags att bärja packa grejerna så hittar jag tusen saker jag måste göra först och när jag sedan inte kan undkomma packningen så drabbas jag av total handlingsförlamning. Det känns som om jag lika gärna kan strunta i att packa för jag kommer ändå att glömma någonting eller packa fel saker eller...ja, alla andra misstag som man kan göra när man packar. Jag kan utan problem sätta mig ner och bara stirra ut i tomma luften och hoppas på att väskjäveln packar sig själv. Men det händer aldrig. Jag vet att om jag bara tog mig själv i kragen så skulle själva packningen ta kanske max 30 minuter om ens så länge men istället drar jag ut på det så att det tar flera timmar. Jag packar lite, pausar för att göra något annat, packar lite till, går runt, runt i cirklar och letar efter något annat att göra, läser tidningen, packar lite till...och så vidare. Usch. Vidrigt. Kan man betala någon för att packa åt en?

...att det är möjligt att bygga ihop inte mindre än TVÅ stycken bokhyllor ifrån IKEA om man är tillräckligt målmedveten och har bebisens läggdags som deadline. Dessutom tycker lilla O att det är väldigt intressant att bygga vilket innebär att hon gärna ville vara med och trycka, slå, hålla i hammaren, riva i påsarna med skruvar, halka runt på papperen som låg mellan hyllplanen i förpackningarna, få sagor lästa för sig under tiden samt i största allmänhet vara med och stå där man själv står samt prata. Mot alla odds lyckades vi bli färdiga med den sista bokhyllan strax innan hon skulle lägga sig. DET kallar jag målmedvetenhet.

Jag tycker det är läskigt att det finns så många läskiga, själviska, hemska, otrevliga, ignoranta, otäcka och förjävliga föräldrar i världen. Det tycker jag. Vad är det för fel på folk som inte prioriterar sina barn? Nu går jag inte på något sådant där "jag-prioriterar-mitt-barn-före-allt-annat-i-livet-så-därför-lägger-jag-ner-alla-personliga-intressen-och-slutar-leva-korståg" utan det är bara rent jävla sunt förnuft. vad fan är det med folk? Det snällaste de där idiotföräldrarna gör är att de pillar med sina mobiler och fullständigt skiter i sina barn som i all välmening vill ha lite uppmärksamhet från mamma och pappa. Vad övrigt dessa idiotiska föräldrar gör vill jag inte ens tänka på. Era jävla idioter ni borde deporteras och utsättas för samma skit. Det är vad jag tycker. Usch.

Jag är ledsen men det finns bara en härskare och det är lilla O. Hon har väldigt starka åsikter om vad hon vill. Hon blir dessutom vansinnigt arg om hon inte får sin vilja fram. Dock går vansinnesutbrotten över ganska snabbt om man bara distraherar henne, men det gäller att distrahera henne med rätt saker vid rätt tillfälle. Att det funkar att distrahera henne med att vissla vid ett tillfälle betyder under inga omständigheter att det fungerar igen. Lilla O är matglad, väldigt bestämd och har kort stubin. Mitt råd till er: gör som hon vill. Det var bara det.

Fan vad jag är trött på denna kyla. Jag avskyr själv när folk håller på och tjatar om vädret (lägg energi på nåt ni kan påverka istället) men nu måste jag gnälla lite. Den jävla kylan gör att jag inte kan ta mig till gymmet på morgonen för att träna eftersom det är alldeles för kallt att cykla dit i träningsbyxor, jag skulle frysa häcken av mig. Visst skulle jag kunna ta på mig asmycket kläder alternativt byta om där men det skulle ta en massa tid och det skulle betyda att jag skulle gå upp tidigare än 05.00 (som annars är stiga-upp-tid när jag skall till gymmet) och det pallar jag inte. 05.00, där går min gräns. Istället går jag upp 05.30 och tränar hemma istället vilket är helt ok, jag börjar få skaplig träningsvärk efter morgonens pass...men jag vill ju åka till gymmet nu. Sådeså. jag vill kunna cykla till gymmet iklädd bara en tunn jacka som tar fem sekunder att kasta på sig. Sommar, var är du???

...när man hör "Vart bor du lilla råtta" som en evighetslång loop i huvudet. Hela tiden. Om och om igen. Och igen.

Eftersom jag hatar att handla kläder och tycker att det är asjobbigt att prova dem men ändå tycker att det är hyfsat roligt att ändå då och då ha på mig nya plagg så har jag en strategi. Jag går in i en av mina favoritaffärer där jag brukar handla, tar de plagg jag gillar utan att prova och betalar dem utan att kolla vad de kostar. Smidigt, men med tanke på vad dagens nota handlade på så vet jag inte om det är en så smart taktik egentligen. Men ärligt talat så glömmer jag alltid bort att kolla på vad det står på prislappen. Gillar jag något så köper jag det. Men jag kanske borde kolla någon gång då och då så att jag inte får en smärre hjärtattack i kassan. Kanske.

Så här i vintertider och alldeles efter jul och nyår så fullkomligen matas man ju med tidningsartiklar om hur man kommer i form, vilka gymkortserbjudnaden som finns, med mera. Allt i syfte att bli mer hälsosam och gå ner i vikt. Jag kan själv bidra med min egen -precis beprövade- metod kallad "sluta äta metoden". Se till att bli riktigt sjuk. Varva feber med illamående och se till att din kropp inte kan ta in någon som helst mat utan att protestera vilt. I kombination med detta -och även efter själva sjukdomsperioden- så kombinerar du detta med en obefintlig matlust. 1,5 kilo på 2 dagar. Jag säger bara; Viktväktarna och itrim och allt vad ni heter släng er i väggen. Jag skall ta patent på den här dieten och fan i mig bli rik. Rik. Hör ni det! Rik!