Jag önskar att jag hette Skalman...

...för då hade jag med största sannolikhet tillgång till en mat- och sovklocka. Det verkar som om det är helt omöjligt för mig att få rutin på saker och ting. Sova är något man gör när man inte har något roligare att pyssla med, vilket innebär att man kommer i säng ganska sent och kommer (läs: släpar sig krypande) upp ur sängen. Det här med ätandet skall vi inte ens tala om. Frukost blir nåt jag slänger i mig på stående fot samtidigt som jag gör tusen andra saker. Lunchen glömmer jag bort. Kom på idag vid fyratiden att jag inte ens hade ätit lunch, men då var det ju så dags också. Tänkte att jag skulle göra en sak till och sedan äta. Kom sedan på i bussen hem att jag ändå hade matlådan kvar (oöppnad) i kylskåpet på jobbet. Nåja, från och med nästa vecka arbetar jag samma tider som alla runt omkring mig, då blir det väl lättare (hoppas jag) att få rutin på saker och ting. Om inte annat brukar folk påminna mig om att det är lunch och mer eller mindre knuffa bort mig i riktning mot köket. Det är visserligen bra, men jag önskar att min hjärna inte var så tankspridd utan att jag faktiskt kom ihåg det själv. Men man skall väl inte begära för mycket av livet. 

Kommentarer
Postat av: Sofia

Hur kan man bara glömma att äta???

Har inte du en mage, som vi andra, som kurrar lite försynt alt extremt högljutt vld matbehov?

Ack, du konstiga människa! ;-p

Postat av: Katta

Om jag är hemma glömmer jag ALDRIG att äta...man kan alltid äta :-) Men på jobbet verkar min hjärna inte riktigt vara inställd på mat vilket i sig är oroväckande konstigt för det är den alltid annars...:-)

2008-08-30 @ 17:32:36

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback