Katta

Jag är absolut ingen expert på datorprogram. Det finns en massa olika och jag är övertygad att det säkert finns en del som inte enbart är skapade för att göra mitt liv så surt som möjligt. Dock finns det ett datorprogram som jag aldrig undkommer och vars blotta existens endast är till för att komplicera min tillvaro och reta upp mig så mycket som möjligt. Det är Excel. Det finns säkert någon fördel med det här datorprogrammet men jag ser den i så fall inte. Det räcker att man andas på musen så markeras fält, de förminskas, förstoras, innehåller formler som förändras utan att man gör någonting, kortkommandon fungerar inte, och så vidare. Scrollar man från rad 1 till 100 så är man plötsligt på rad 5036 utan att man ens hinner blinka. Då får man göra om. Och göra om. Och göra om. Jag avskyr Excel och ser det endast som ett enda stort irritationsmoment. Under mars och framför allt de senaste dagarna så har det rent professionellt varit oundvikligt, mina och Excels vägar har korsats hela tiden. Jag har under tiden blivit mer och mer uppretad. Jag ser ljuset i tunneln, de senaste dagarnas eviga formaterande av Exceldokument kommer snart att upphöra. Jag skall härda ut. Jag avskyr Excel. jag vill bara säga det. Avskyr.