Konsten att lyssna på dravel
I dag var jag på en sk "kunskapsdag", en förmån att få se gratis föreläsningar på arbetstid. Snål som man är så hade jag klämt in max antal, dvs 7 stycken på en dag. Kan väl säga att de var av varierande kvalitet, två av föreläsningarna var riktigt bra medan de andra var rätt tveksamma. Bara en sådan sak att flera av föreläsarna valde att istället för att ta exempel från arbetslivet ta exempel från sitt eget familjeliv(!). En anledning var att de inte hade jobbat som chefer själva vilket gjorde att de inte hade några exempel att ta ifrån (erkände en av dem. Bra. Det förhöjer ju verkligen din trovärdighet som föreläsare på det här området). Visst, jag kan väl köpa att en del familjesituationer kan appliceras på yrkeslivet, människor som människor liksom.
Men när man på fullt allvar jämför vuxna människor i desperat behov av hjälp med en halvårsgammal baby som behöver få sin blöja bytt...herregud. Då var det när att jag reste mig och gick. Intressant i sammanhanget var även allt desperat plock med teknikprylar innan varje föreläsning. Kommer man inte i god tid innan man skall börja prata för att kunna koppla in allting i lugn och ro? nej man kommer farande med sin dator en minut innan föreläsningen och får inte igång den. Dessutom får man inte heller igång projektorn över huvudtaget för att inte tala om mikrofonen som man förmodas ha på sig. Herregud. P-l-a-n-e-r-i-n-g, tack. Någon?
Kommentarer
Trackback