Katta

Gud alla dessa nyårskrönikor. Vad skall de vara bra för? Vilket syfte uppfyller de? Har människor så kort minne att de skriftligt måste sammanfatta året för att komma ihåg vad som hände? Är det någon slags memorytävling i vem som kommer ihåg flest saker som hände? Vem som kommer på flest idiotiska rubriker i stil med "årets roligaste citat av en sportjournalist fyra månader innan vinter-OS"? Är det något slags försök i att vältra sig i gamla minnen och saker som redan har hänt? Vad är poängen med det? "Ja det roligaste som hände mig i januari var...få se nu...det måste ha varit när jag hittade min bortkomna rosa strumpa under sängen". Herregud. Tänk om människor ägnade hälften av all denna idiotiska energi åt att istället titta framåt och sluta stirra sig blinda på saker som hände för ett år sedan. För fan, släng all sentimentalitet över bord och trampa på gasen istället. Nu kör vi.