Förväntningar på mammor

Någonting som blir ganska uppenbart när man blir mamma är alla förväntningar som ställs på en. Det handlar om allting från när bebisen skall sova, hur länge man skall vara föräldraledig, vad man skall säga när man pratar med sin bebis (ordförrådet, tänk på ordförrådet!!!) och vilka kläder bebisen skall ha på sig till att man skall delta i diverse bebisaktiviteter (babysim, babyrytmik, föräldraträffar, babysång, etc, etc etc). När jag läser olika typer av litteratur (har bojkottat nästan all sådan litteratur eftersom de flesta människor som gör sin röst hörd är idioter, men någon bok och/eller tidning då och då har man ju bläddrat i) så blir det mer och mer uppenbart att det finns otroligt många mammor som känner sig otroligt stressade av allt det här. De går omkring med ständigt dåligt samvete, känner sig otillräckliga och om de gör saker som de och deras familj tycker funkar bra så finns det alltid någon jävla förståsigpåare som lägger sig i och då står plötsligt mammorna där med världens sämsta självförtroende och ifrågasätter sig själva eftersom omgivningen ju gör det och då måste ju de också göra det...för även om allting funkar så bra så kanske det inte funkar tillräckligt bra...?
Jag måste säga att det gör mig otroligt förvånad och samtidigt lite ledsen över att det är så många som inte tror på sig själva. Jag måste säga att tanken att jag själv skulle vara otillräcklig aldrig har slagit mig in. Jag är lilla O:s mamma och den bästa mamma som just hon kunde ha fått. Jag är inte perfekt och gör knäppa fel men det är inte något av det som kommer att skada lilla O för resten av livet. Hon har det jättebra även om jag skiter i att städa för att jag hellre leker med henne. Jag vet att det hon behöver är att vara trygg, mätt, varm och torr och egentligen ger hon blanka fasen i om vi går på babysim eller inte. Jag tycker att alla mammor (och pappor med för den delen) skall lägga mindre tid på att tänka på vad alla andra tycker utan att fokusera på vad de själva tycker och mår bra av. Jag tycker att många borde lägga mer energi på att vara avslappnade och trygga. Och jag är inte ett dugg orolig för att lilla O inte skall utvecklas till att bli världens bästa bebis. Jag vet att hon ÄR världens bästa bebis.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback