Katta

I dag avlivade jag min mobil på ett -skulle det visa sig- ytterst effektivt sätt. Jag tappade den på badrumsgolvet. Att en mobil hör hemma i badrummet vet väl alla, men att just golvet i detta rum skulle visa sig ha en så dödlig inverkan var någonting för mig helt okänt. Ett till synes milt fall (i mobilfall mätt så föll den väl i och för sig ungefär tio gånger sin egen längd så det var väl inte så konstigt att den dog) gjorde att den avled och vägrade starta. Den var helt död. Jag försökte starta den igen, tog ut både simkort och batteri och försökte igen, försökte starta den med laddare i...inga livstecken. Nu var väl mobilens dagar i och för sig räknade ändå eftersom den var över tre år gammal och därmed så gott som uråldrig men den hade tjänat mig väl och dessutom så innehöll den flera bilder och annan information som jag gärna hade sparat om det hade varit möjligt. Men icke. Så i dag har jag rekognoserat och i morgon skall jag investera i en ny mobil. Ett beslut som fattats tidigare än jag ville, men nöden har ingen lag. Adjö gamle vän.