Katta

Lilla O har fått en saccosäck. Till saken hör att jag alltid har önskat mig en saccosäck. När jag var liten så hade min äldre kusin (en av dem, rättare sagt) en saccosäck (en röd) och den var ashäftig. Jag hade nog gjort i stort sett vad som helst för att få en och önskade mig hett en alldeles egen saccosäck. Åren gick och ingen saccosäck. Till slut förträngdes denna önskan och förpassades någonstans ner i djupet där aldrig infriade barndomsdrömmar placeras. Men nyligen när jag kom hem och lilla O hade fått en saccosäck så blossade denna längtan plötsligt upp igen. Jag mindes min längtan efter saccosäcken och den coolhet som den representerade då. Nu kan jag inte låta bli saccosäcken utan sträcker ut mig i den så snart jag kan. Lilla O bryr sig inte så mycket för det ligger inte i hennes intresseområde att ligga still i en saccosäck (eller någon annanstans heller, för den delen). Jag inser dock att den dag som lilla O hävdar rätten till sin saccosäck så har vi en konflikt. Men tills dess så använder jag saccosäcken så mycket jag kan. Moahahahahaha.