Katta

Nu är det officiellt. Kl 19.24 i dag blev jag gammal. Det känns helt ok. Nu kommer barn att vika undan med blicken, jag kommer att få mer pondus när folk frågar hur gammal jag är, jag kommer att få sitta på bussen, jag kommer att få förtur i köer. Äntligen. 30 måste vara the shit. Det måste definitivt vara the shit.

Kan det vara så att jag bara jobbar två dagar den här veckan också? Precis som förra veckan? Kan det vara så att jag återigen jobbar måndag och tisdag och sedan är ledig resten av veckan? Kan det vara så? Kan det? Kan det?

Jag fattar inte varför alla pizzerior är så sabla fula. De som jobbar där kan vara hur duktiga på att laga pizzor som helst, men inredningen är rena katastrofen. Möblerna är udda, går gärna i gult, kräkgrönt eller orange och på väggarna sitter fula, fula saker. Som kronan på verket så sköts belysningen av lysrör. Det är helt otroligt. Vad gör man när man skall starta upp en pixzzeria? Tittar i "fula inredningskatalogen"? Frågar kompisarna i klubben "vi som saknar färgseende och smak"? Går man in på närmaste loppmarknad, blundar och pekar? Det borde vara straffbart. Nog för att man oftast beställer pizza för hämtning men man skulle ju eventuellt kunna tänka sig att äta där om man inte mådde illa när man tittade på inredningen. Borde inte personer som faktiskt äter på pizzerian främja försäljningen? Jag fattar inte det här. Finns det inte någon tv-kanal som kan starta upp ett nytt program? "Extreme pizzeria makover"? Det här är banne mig katastrof. Något måste göras NU.

Who the f*ck har bestämt att fransk nougat skall utgå ur Aladdinasken?!?! BAKLÄXA!!!

Jag måste säga att träna med pulsklocka är en hit. Varför har jag aldrig gjort det förut? För en tränings- och datanörd så är det ju den ultimata kombinationen. Möjligheten att under passet kolla av hur man ligger till och sedan föra in data på webben och analysera sina egna framsteg är ju hur bra som helst. Polar är the shit.

Detta är en god jul
tomten har inte varit ful
det har kommit snö och varit kallt
även om inte vädret betyder allt
så är det tur att backen är vit
hoppas bara inte svininfluensan hittar hit
maten är det viktigaste tycker jag
men även runt klapparna jag tar ett rejält tag
presenter är alltid roligt att få
sedan är det bra att gå ut och gå
kanske man då en tomte ser
tomten är full och bara ler
tillräckligt många snapsar på aftonens kväll
gör att jag blir glad och snäll
jag avstår från att kasta snöbollar på barn små
det räcker att jag trampar på någons tå

Jag skall åka tåg hem i morgon. Jag vet vad jag har att vänta mig. Jag tror att jag är mentalt förberedd. Men om jag hör ungar skrika, upplever att de sparkar på mitt säte, måste trängas med idiotiska, korkade människor som inte vet sitt eget bästa, måste vänta på tåg som är försenade för att Banverket inte fattar att det är december och då kommer det snö, ja då kommer jag fan i mig att explodera. Det kommer jag.

...sätts saker och ting i perspektiv. Och då blir man förbannad. Sluta se så jävla mycket problem i allting. Det finns mycket värre saker man kan råka ut för. Tro mig. Det gör det.

I bland händer saker som man inte räknar med. Men de måste, precis som annat, hanteras. Antar jag.

Jag undrar när -16 grader, massor av kläder, enorma mängder snö och stor kyla blev nägonting jag tyckte om? För några år sedan så tyckte jag att alla som åkte till Sälen och åkte skidor var ganska konstiga. Nu är jag själv i Sälen över helgen. Och tycker att det är asroligt. Här är som sagt -16 grader, massor av snö och stor kyla rena vardagsmaten. Och jag tycker att det är asroligt. Skumt. När man står längst upp i en backe så tänker man "idiot. Den här backen är hur brant som helst. Skall du åka skidor utför den här? Är du knäpp?". Sedan åker man nedför backen och upptäcker att den är helt hanterbar. Backen, alltså. I like it.

Hur kan det vara så att det knappt finns några julfrimärken alls att uppbringa i en av Sveriges största städer? Nu snackar vi visserligen typ topp tio men ändå. Det verkar som om det här med snö och jul kommer som en lika stor överraskning för alla varje år. "Oj, men kommer det snö? I DECEMBER? Är det sant???". Bilisterna kör för fort och kör av vägen, tågen kommer inte fram och blir försenade, det tar minst en vecka innan någon får tummen ur och ser till att det blir sandat eller saltat på vägarna, lagret av julfrimärken tar slut överallt eftersom ingen trodde att DET skulle vara något som skulle sälja så här års. Jag lever i ett land befolkat av idioter.

Det kan faktiskt vara så att det finns människor som är för dumma för att ens förtjäna sin existens. Det är till och med ganska troligt att det är så. Det är människor som sakta, sakta tar sig igenom livet (och högaktningsfullt skiter i att det är 90-väg), de går i bredd, de har inget fokus och vet inte vart de skall ta vägen, de irrar runt, runt som idiotiska flugor kring en lampa. När de frågar någonting så frågar de alltid korkade saker och fattar inte när det är dags att fortsätta någon annanstans (hört i en bokaffär i dag: "Jaha, har ni inte den boken. Vart finns den då? Jaha, Stockholm. Vart då i Stockholm? Jaha, Odenplan. Hur kommer man till den affären?" Tror du att du snackar med Eniro eller? Dra! Dra! DRA!!!). De rör sig sakta, de pratar sakta, de vet inte vart de skall ta vägen och de vet inte vart de kommer ifrån. Kan ni vara vänliga att hålla er ur vägen, det är högertrafik i det här landet för he-e.

Som en del kanske har märkt så gillar jag att rimma. Jag gillar inte att läsa andras rim, jag är bara intresserad av att rimma själv, egoistisk och självkär som jag är. Nåväl, detta intresse har börjat betala av sig. Jag har precis lyckats rimma mig till en vinst i en tävling så jag är snart lycklig ägare till en Polar FT7 pulsklocka värd 1150 spänn. Yeah!

Kommer hem från jobbet, kastar på mig träningskläderna, rusar ner i tvättstugan för att få igång en maskin innan träningen, i panik VRÄKER jag in kläder och trycker igen luckan på maskinen så den är färdig att explodera. Kommer på att jag inte sett vattenflaskan när jag kastat ner träningsgrejerna. Öppnar väskan och sprider ut träningsgrejerna över hela tvättstugan (på de fläckar på golvet som inte redan är täckta av tvätt). Ingen vattenflaska. Rusar upp för trapporna och in i lägenheten, letar vattenflaska. Borta. Letar efter NÅGON vattenflaska, vilken som helst. Finns ingen. Skit. Letar upp lånboken och trycker ned den i väskan för att kunna köpa en vattenflaska på gymmet. Nedför trapporna igen och skall hämta cykeln.

Herregud. Jag begriper inte varför folk är så stressade. Det skall pluggas på universitet och det skall hittas ett bra jobb med lön. Man skall bo fint och skaffa sambo och gifta sig, barn och sedan helst katt också (ordningen här emellan är inte riktigt fastställd, huvudsaken är att man så småningom har allt). Sedan skall man ha hus. Med trädgård. Det kan vara en liten jäkla gräsplätt men trädgård skall man ha. Man skall ha bil. Helst sommarstuga också. Varje vecka skall man städa. Och det skall finnas matlådor varje dag. Man skall alltid hinna umgås med alla sina vänner, för många vänner, det skall man ha. Och så skall man laga bullar. Och anordna middagar. Dessutom skall man träna. Tycker man inte att det är roligt att träna så måste man officiellt ha dåligt samvete för det. Är det någon slags högtid i kalendern så måste man ha all mat som ingår, annars är man misslyckad.

På tv:n är det en massa folk som åker skidor. På en lördag! Hur kan man göra det på en lördag? Lördagar har väl för alltid varit en dag då man larvar omkring och tar det lugnt alternativt går på fest. Jag lider med alla som är tvingade att anstränga sig i dag. Usch.

Jag tror att jag precis har upplevt någon typ av genombrott. Jag lyckades genomlida hela 15 minuter på löpbandet på gymmet i dag utan att avlida av uttråkning. Vanligtvis så avskyr jag att springa men i variationens namn så kände jag att jag var tvungen att köra lite i dag. Så förutom 15 minuters cyklande och 15 minuters crosstrainande så sprang jag i 15 minuter. Och jag överlevde! Och det var till och med ganska roligt! Halleluja! Nu skall jag snart gå och få thaimassage. Det finns få saker som är skönare än när någon trampar omkring uppe på en och drar ens leder åt alla möjliga håll och kanter. Aaaah.

Hela den här grejen med barn känns sjukt intressant. Det verkar som om det är ett område där det inte finns något privatliv över huvudtaget utan vem som helst anser sig ha rätt att säga vad som helst. Det är helt otroligt. Det verkar vara helt legitimt att spotta ur sig frågor om "det inte är dags snart" eller andra väl formulerade meningar. Man blir ju förbannad. Jag skulle lika gärna kunna titta på någons tjocka mage och säga "jasså, missade du aborten?" med liknande "jag-vet-bäst"-stämma. Jag ifrågasätter inte andras vilja att skaffa hus och ungar och sommarstuga och fan vet allt. Då tycker jag att det minsta jag kan förvänta mig är att inte jag heller blir ifrågasatt. Det verkar som om folk anser sig kunna klampa in och kunna lägga sig i vad som helst. Vad är det man vill ha som svar? En pokal? Min eviga tacksamhet? Vad? Ursäkta men jag håller inte på och lägger mig i ert privatliv med korkade frågor så lägg er inte i mitt heller.

Nu är det snart jul

Jag har en blond tjej som tränar på samma gym som mig. Hon irriterar mig hejdlöst. Mest irriterande är när vi är på samma spinningpass. När det gäller spinning så är det helt idiotiskt att sitta och trampa snabbt som en idiot utan motstånd. Det som händer är att man inte får någon träning alls eftersom man inte har något motstånd och i värsta fall så tappar man kontrollen över benen och skadar sig. Den här människan trampar på som en galning och verkar tro att ju fortare hon cyklar, desto bättre är det. Dessutom flaxar hon med axlar och armar så att jag tror att hon skall trilla av. Hon ser så konstig ut när hon tränar att jag inte kan låta bli att stirra på henne. När jag stirrar på henne så kan jag inte koncentrera mig tillräckligt på min egen träning och så blir jag irriterad. Usch. Jag får nog be henne byta pass. Eller gym. Ja, det måste vara den bästa lösningen.

Jag kan meddela att om man skall äta julbord och vill dricka snaps till det så behöver man inte finna sig i konventionell, konstigt smakande snaps. Det går alldeles utmärkt med Dooley´s. Smakar ungefär som att dricka rinnande kola. Tokgott, med andra ord :D

Jag är inne i en ciderperiod. Definitivt. Till i somras var jag definitivt en öldrickare men sedan hände något och nu är det cider som gäller. Testade dock de två "vinterspecial" som fanns i ciderväg på Systemet. Skitäckliga. Bägge två. Surt och konstigt. Usch. Jag är definitivt för förändring -när det är till det bättre. Är det en försämring så kan det kvitta. Dvs, ta bort de äckliga och sura cidersmakerna på Systemet och gör plats för sådant som man faktiskt kan dricka. Tack.

Jag vet att jag har skrivit om det här förut, men nu är det plötsligt högaktuellt igen. Frisörer. Ständigt pratande frisörer. Det enda jag kräver är att komma dit, sitta ner, få håret tvättat och lite schysst huvudmassage på köpet och sedan en snabb och smärtfri klippning som utföres under tystnad. Det här är tydligen jävligt höga krav. Uppenbarligen så måste man prata när man är hos frisören. Jag hade en tjej som för allt i världen var duktig och trevlig men så jävla snacksalig så jag höll på att få spader. Hon pratade. och pratade. Och pratade. Och det tog aldrig slut. Det var inte ens så att hon pratade för sig själv för då hade jag kunnat slå dövörat till och mumlat "mmm" med jämna mellanrum, det hade funkat. Nej då, här skulle ställas frågor. "Jaha har du flyttat nu? Är lägenheten klar? Är allting uppackat? Är det mycket kvar? Har du köpt alla julklappar? Har du några kvar? Vart skall du fira jul? Vart bor dina föräldrar? Hur länge skall du vara där? Har du några syskon? Vart bor de?". Jag försökte hinta genom att artigt svara på frågorna lite lagom vagt och inte ställa några motfrågor i förhoppningen om att hon skulle tröttna och tystna. Nej då. Hon tystnade i kanske fem sekunder och sedan kom det fler frågor. Vad är problemet? Jag kanske inte har lust att avslöja alla detaljer om mitt privatliv. Läskigt var också att hon kom ihåg en massa saker som jag sagt tidigare gånger då jag varit där. Nästan lite stalkervarning. Hur som helst, till slut kunde pinan avslutas och jag såg som vanligt ut som en idiot i hela huvudet. Nu är det flera veckor kvar till nästa gång. Aaaahhhh.

Jag behöver en privatshoppare. Mest för att jag tycker att det är så jävla tråkigt att handla. Jag kan bestämma mig för att jag behöver köpa nya kläder, går ut på stan men när jag väl kommer in i den första gallerian så går luften ur mig helt. Det är människor överallt, alla varor hänger helt osorterat, det står folk i vägen, det är kö till provrummen, det är kö till kassorna och folk står i affären och pratar högt om så ointressanta saker att det borde vara straffbart. Jag förstår inte hur någon står ut i detta helvete. Skulle jag göra som en del bekanta och åka till Ullared för att handla så skulle det bli min död. Pengarna jag sparade in kunde jag lika gärna lägga på att köpa mig själv en snygg kista. Jag avskyr hela den där "jag-vet-ungefär-vad-jag-skall-ha-men-ändå-inte-så-jag-måste-gå-omkring-i-alla-affärer-och-leta"-prylen. Usch. 1,5 timme senare kommer jag ut ur galleriorna, svettig och irriterad, halvdöv av alla barnskrik och det enda jag har lyckats köpa är någon cd-skiva som jag roffat åt mig i ren desperation för att jag inte vill slösa bort HELA dagen i onödan. Jag vill ha någon som på order (mina) åker i väg och köper vad jag vill ha. Inget tjafs. Jag lämnar en beställning och kan sedan göra något roligt medan personen i fråga får trängas med ointelligenta människor på trånga, trånga utrymmen. Ha!

Något som slår mig med häpnad varje dag är hur människor kan vara så ineffektiva. Det är ett under att någonting överhuvudtaget blir gjort. Det räcker att gå ut på gatan och se sig om. Människor går sakta, de kör sakta, de pratar sakta, listan kan göras hur lång som helst. Var är tempot, målmedvetenheten? Stannar tåget, av direkt. Står du i en kassa, betala. Sitter du i ett väntrum med den enda vettiga tidningen, bläddra för fan. Jag lever i en värld befolkad av slönissar. Tänk om jag ändå vore envåldshärskare. Så mycket bättre allting vore.

En reflektion: Finns det någon gräns för hur konstigt folk kan uppföra sig? Är det ens möjligt att en del gör saker utan att över huvudtaget tänka efter före? Känner man inte ens instinktivt att något kanske inte är så smart att göra? Är det svårt att fundera lite innan? Kan man göra precis hur konstiga och knäppa saker som helst? Kan man det? Va? Kan man? Kan man? Va? Va? Va?