Premiär
Nu har jag varit ute på årets första inlinestur. Det gick ganska bra. Jag krockade inte med barn, katter, pensionärer, staket, lyktstolpar, vägljus, trottoarkanter, bilar eller hus. Jag ramlade inte, bröt ingenting och fick inga skrubbsår eller blåmärken. Jag tror fasen inte ens jag brände mig i solen. Kommer jag att överleva även denna säsong? Kanske.
Nu så...
Nu har jag zappat mellan meningslösa och dåliga tv-program och filmer en bra stund, rensat mailboxen, kliat mig på foten, studerat kartboken, flyttat runt saker på vardagsrumsbordet samt gått runt i lägenheten och funderat på om det är något mer viktigt som behövs göras just nu. Är jag redo att gå och lägga mig? Ja, jag tror det.
Argh
Kan en dator driva en människa till vansinne? Kan man verkligen bli så uppretad av en maskin som (uppenbarligen) är för korkad för att förstå sitt eget bästa? Kan långsamhet och tröghet göra att man tappar alla koncept och är en millimeter från att explodera? Jepp. Grrr.
Men snälla, ta mina pengar för f-n
Jag fattar inte. Varenda gång man går ut och käkar så är det samma visa. Man får ett bord. Ok. Man får menyn. Ok. Man får något att dricka. Ok. Man får beställa. Ok. Och så vidare. Ibland kan det ta lite längre tid än önskat mellan de olika momenten men på det stora hela så är man oftast ganska nöjd. Ända tills det är dags att betala. Det är fan i mig stört omöjligt. Man sitter där och vill be om notan alternativt har fått notan och väntar på att de skall komma och ta plastkortet. Och man väntar. Och väntar. Och väntar. Personalen är plötsligt spårlöst försvunnen. Den personal som inte har sprungit och gömt sig någonstans skyndar förbi och är extremt noga med att inte få ögonkontakt. Kunde de skulle de helst klättra på husväggen mellan fönstren hellre än passera bordet med Gästerna Som Vill Betala. Jag fattar ingenting. Vill de inte ha mina pengar? Handlar det om någon slags utmattningstaktik, att om man inte får betala tror de att man så småningom blir mer hungrig alternativt törstig, struntar i att vilja betala och beställer in mer käk/dricka istället? Jag sitter här och det enda jag vill är att ge dem pengar och det får jag inte? Är de korkade? Är det jag som är korkad som inte förstår problemet? Kan någon förklara för mig?
Bättre än knark
Jag brukar gå från ett beroende till ett annat. När det gäller mat, alltså. Ibland är jag hysteriskt galen i hårdkokta ägg med kaviar, ibland är det tagliatelle med ost- och skinkfyllning och ibland måste jag äta ost. Just nu är jag hysteriskt beroende av isglass. Inte i stora mängder men direkt efter träningen. Aaaah. Ge mig en Twister och jag är nöjd. Skulle handla en i dag efter passet och då var den SLUT. Trodde knappt mina ögon. Efter mycket vånda fick det bli en Piggelin istället. Inte alls lika bra. Den isade i tänderna. Usch. Dessutom var det inte alls lika tuggvänliga motstånd. Twister, kom tillbaka! Var är du?
Vem har sagt att man inte kan träna framför TV:n?
Jag var precis i väg till gymmet en sväng och körde lite styrketräning. Innan själva styrketräningen så är det ju lämpligt med lite uppvärmning och då brukar jag cykla (för att det är så jävla tråkigt att springa). Alla cyklar står uppallade framför en enorm rad tv-apparater och det är omöjligt att inte titta även om man verkligen försöker. Man kan försöka titta åt alla möjliga håll men blicken sugs till tv:n som om det gällde livet. I nio fall av tio så är det endast korkade tv-program, bortskämda amerikanska ungar som fyller 16 år och lipar ihjäl sig om de inte har den största festen i hela delstaten, korkade amerikaner som går på date, korkade amerikaner som går på date med personer som deras mamma godkänt först...etc.
Jag tycker dock det fungerar som en riktigt bra sporre. Ibland är programmen inte textade och det är aldrig ljud på (vill man höra ljud så skall man koppla in sina hörlurar i en liten manick på cykelstyret. Gör inte det. Dels blir man bara deprimerad av alla dumheter de säger, dels trasslar man in sig i sladden och håller på att strypas). Det vill säga, man tittar på korkade, korkade program utan ljud och text. Underbart. Det betyder att man själv kan hitta på repliker till dem samtidigt som man desperat vill ta sig ifrån det korkade programmet så att man tränar som en idiot för att kunna röra sig därifrån så snart som möjligt. Därmed är målet uppnått. Voilá :-)
Jag tycker dock det fungerar som en riktigt bra sporre. Ibland är programmen inte textade och det är aldrig ljud på (vill man höra ljud så skall man koppla in sina hörlurar i en liten manick på cykelstyret. Gör inte det. Dels blir man bara deprimerad av alla dumheter de säger, dels trasslar man in sig i sladden och håller på att strypas). Det vill säga, man tittar på korkade, korkade program utan ljud och text. Underbart. Det betyder att man själv kan hitta på repliker till dem samtidigt som man desperat vill ta sig ifrån det korkade programmet så att man tränar som en idiot för att kunna röra sig därifrån så snart som möjligt. Därmed är målet uppnått. Voilá :-)
Goodbye, oh hårfön
I går gick min hårfön sönder. Det var en märklig upplevelse. Den gav ifrån sig ett märkligt ljud och jag var inte säker på om den skulle explodera eller helt enkelt fatta eld och ta mig med sig. Plötsligt stod jag där, oförberedd, och var tvungen att fatta beslut om att köpa en ny hårfön. Könstigt. vanligtvis när man skall köpa nya grejer så är man ändå lite förberedd och kan låta belsutet mogna fram, om märke, storlek och andra viktiga faktorer man måste ta hänsyn till. Valet av hårfön kommer ju att följa mig i många år framöver. Ett felaktigt val kan ju få allvarliga konsekvenser. Typ. Det blev i allafall en spejsad variant med en cool lysande lampa på. Jag tror att jag gjort rätt val. Jag hoppas verkligen. Hoppas.
Konsten att överleva röda dagar
Nu är det så där igen. Man har flera dagars ledigt och all tid i världen att hitta på saker. Vad händer då? Allt är stängt. Stängt, stängt, stängt. Affärerna stänger tidigt och Systembolaget är helt stängt. Jag fattar inte varför, det är väl ett ypperligt tillfälle att sälja sprit till folk när många är lediga i fyra dagar. De verkar ju inte alls tänka på försäljningen. Helt idiotiskt. Försöker man sedan gå på krogen så finner man att de flesta krogar också stänger tidigt. Herregud. Nu är det i allafall en vanlig dag och allt kan återgå till det normala igen. Tack för det.
Lypsylmonstret strikes again
Det finns vissa saker som är som gjorda för att tappas bort. En sådan sak är solglasögon. En annan är lypsyl. Jag begriper inte vart alla lypsyl tar vägen. Jag köper ett, lägger det någonstans och sedan är det borta. Nu menar jag inte att jag har glömt vart jag har lagt det eller att det har ramlat ner på golvet eller något i den stilen...nix, det är borta. Det har gått upp i atomer. Spårlöst försvunnet. Jag hittar det aldrig igen. Jag köpte ett för några veckor sedan. Det försvann dagen efter och har aldrig skådats igen. Jag köpte ytterligare ett för någon vecka sedan. Spårlöst försvunnet. Nu har jag köpte ett tredje och jag är lika förvånad varje dag över att det faktiskt ligger kvar där jag lämnade det senast. Vart de andra två är kan jag bara spekulera i. Jag har letat på jobbet, i väskor, i byxfickor, i jackfickor, i plånboken, bland kläder, på golvet, i kylskåpet (varför inte passa på när man ändå är där och städar), under sängen, ovanpå byrån...med andra ord, överallt. Därmed finns det bara en enda rimlig förklaring. Det är lypsylmonstret som har tagit dem. Genast blev min tillvaro mindre trygg. Usch.
Sätt i gång, latmask
Den här veckan jobbar jag bara tre dagar. Det är ju väldigt tråkigt. Helst skulle jag vilja jobba sju dagar. Varenda vecka. Jag tycker att man alltid skall jobba så mycket som möjligt. Då får man ju något att göra. Helgen är ju egentligen en transportsträcka till måndagen, då man kan börja jobba igen. Därför borde helgen tas bort helt och hållet, eftersom det enda man gör är att gå omkring och vänta på att få börja jobba igen. Dessutom borde alla lov och helgdagar avskaffas. Det är bara slöseri med tid. Och pengar. Det är ju massor av produktionstimmar som bara försvinner. Och därmed pengar. Jag tycker att alla borde jobba så mycket som möjligt, hela tiden. Jobba mer. Jobba, jobba, jobba.
Låt mig vara i fred
Jag har precis kommit hem från gymmet. Det är en sak jag inte fattar och det är vad i jösse namn alla tränare får ut av att skrika så förbannat hela tiden. Missförstå mig inte, det är deras uppgift att hålla i gång passet och om de inte höjde rösten skulle man ju inte höra ett dugg. Men det räcker tydligen inte med att säga vad man skall göra och komma med lite uppmuntrande tillrop då och då. Nej då, det skall gapas och viftas och skrikas. Med jämna mellanrum kommer det ett "mår ni bra?" och då är det ingen som svarar. Aningens missnöjda skriker de "mår ni BRA?" varpå någon lite generat ropar "ja". Fortfarande är de inte nöjda utan de gallskriker "MÅR NI BRA???" och då börjar folk skrika "JA" tillbaka. Jag fattar inte varför. Jag antar att man förväntas bli otroligt peppad av det där skränandet, men jag blir mest förbannad. Jag är inte ett dugg intresserad av att peppa gruppen.
Jag är där av ett högst själviskt skäl och det är att jag skall träna. Själv. Jag föredrar att inte lägga energi på att sitta och skrika på en cykel utan jag föredrar att lägga den där energin på själva tränandet istälet. När jag sitter där och trampar så känner jag i vilket fall som helst irritationen stiga när tränaren sitter och skriker och gapar hela tiden. Helst skulle jag vilja gå fram och peta dem i ögat med en bomullstops. Men så roligt får man väl inte ha. I dag kom dock tränaren fram till mig i slutet av passet och sade "lika pigg som vanligt? Du orkar ju hur mycket som helst". Ok. Allt är förlåtet :-)
Jag är där av ett högst själviskt skäl och det är att jag skall träna. Själv. Jag föredrar att inte lägga energi på att sitta och skrika på en cykel utan jag föredrar att lägga den där energin på själva tränandet istälet. När jag sitter där och trampar så känner jag i vilket fall som helst irritationen stiga när tränaren sitter och skriker och gapar hela tiden. Helst skulle jag vilja gå fram och peta dem i ögat med en bomullstops. Men så roligt får man väl inte ha. I dag kom dock tränaren fram till mig i slutet av passet och sade "lika pigg som vanligt? Du orkar ju hur mycket som helst". Ok. Allt är förlåtet :-)
Mani
Tydligen har jag fått en rejäl knäpp under helgen för min städmani har hållt i sig. Nu försöker jag inte inbilla någon att jag sprungit omkring och putsat listerna med tandborste för det skulle aldrig falla mig in...men jag har dammtorkat, dammsugit, vikt alla mina kläder och stoppat in dem i garderoben, diskat, slängt en massa papper, städat undan en massa prylar som låg på golv, bord och byrå samt sorterat in alla mina fakturor i en pärm(!). Jag brukar få såna här knäppar nån gång om året och när jag väl får det är det bara att fixa allting så snabbt som möjligt för när väl energin har försvunnit så kommer den inte tillbaka på minst tolv månader. När jag väl är färdigstädad brukar jag i några sekunder undra varför jag inte alltid håller rent och plockar undan allting...men sen blir jag tillbakadragen in i verkligheten och inser att anledningen till att jag inte gör det är att det faktiskt är skittråkigt och att det finns massor med andra saker att göra som är betydligt roligare. Nåja, nu har jag varit duktig och har tillräckligt med energi kvar för att fixa lite käk. Häpp!
Lustiga saker
Lustig sak 1: Jag handlade nya skor i dag (!). De var i storlek 38. det är jättekonstigt. På senare tid så måste jag köpa skor i storlek 38. Jag har alltid haft storlek 39 i skor. Jag föddes med storlek 39 i skor. Uppenbarligen har mina fötter krympt. Varför?!? Och hur?!?
Lustig sak 2: Jag fick en total knäpp förut och röjde runt som en furie och städa en massa saker, bland annat kylskåpet. I kylsåpet hittade jag mat som gick ut för två år gammal. Det var konserver. Konserver brukar ha ganska lång hållbarhet. De här var två år för gamla. Hu.
Lustig sak 3: I kväll sitter massor av människor och tittar på en idiotisk musiktävling på tv. Musiken är dålig, texterna är hemska, de som sjunger har fruktansvärda sångröster och fula kläder, dansarna är vidrigt dåliga, programledarna är korkade och hela spektaklet är så genomuselt att det borde förbjudas. Ändå existerar det, år efter år. Varför?!?
Lustig sak 2: Jag fick en total knäpp förut och röjde runt som en furie och städa en massa saker, bland annat kylskåpet. I kylsåpet hittade jag mat som gick ut för två år gammal. Det var konserver. Konserver brukar ha ganska lång hållbarhet. De här var två år för gamla. Hu.
Lustig sak 3: I kväll sitter massor av människor och tittar på en idiotisk musiktävling på tv. Musiken är dålig, texterna är hemska, de som sjunger har fruktansvärda sångröster och fula kläder, dansarna är vidrigt dåliga, programledarna är korkade och hela spektaklet är så genomuselt att det borde förbjudas. Ändå existerar det, år efter år. Varför?!?
Lustigt
Denna vecka har jag tränat måndag, tisdag och onsdag. Var riktigt seg i dag och insåg att jag inte behövde träna en fjärde dag i rad utan stannade hemma och slöade istället. Följden är att det just nu känns som om det är flera veckor sedan jag tränade och jag känner mig grymt rastlös. Det kan ju inte vara normalt. Enligt min planering kommer jag att träna minst fem gånger den här veckan, det borde ju räcka. Men nej, tydligen inte. Undrar bara om det är kroppen eller hjärnan som har den här maniska inställningen. Hm. Nåja, hinner jag inte träna i morgon gör jag det på lördag. Bara lite mer än 30 timmar kvar.
Löften till mig själv
Jag skall:
- vattna mina blommor minst en gång varannan vecka
- ta med matlåda (och äta lunch) varje dag på jobbet
- tvätta oftare så att jag slipper få spader när mina korkade grannar sabbar tvättrummet så tvättmaskinerna inte fungerar samtidigt som jag inte har några rena kläder kvar
- städa min lägenhet minst en gång i veckan
- läsa minst en bok i månaden så att jag utökar min intellektuella kapacitet
Vem lurar jag egentligen? Ingen. Jag skojar bara. Jag anstränger mig inte ens för att göra något av ovanstående. Och det känns sååå bra :D
- vattna mina blommor minst en gång varannan vecka
- ta med matlåda (och äta lunch) varje dag på jobbet
- tvätta oftare så att jag slipper få spader när mina korkade grannar sabbar tvättrummet så tvättmaskinerna inte fungerar samtidigt som jag inte har några rena kläder kvar
- städa min lägenhet minst en gång i veckan
- läsa minst en bok i månaden så att jag utökar min intellektuella kapacitet
Vem lurar jag egentligen? Ingen. Jag skojar bara. Jag anstränger mig inte ens för att göra något av ovanstående. Och det känns sååå bra :D
Damn you, tvätt
Efter ett dygn är min tvätt fortfarande dyngsur. Min lägenhet ser ut som en tvättställning, modell större. Kul. Jag skall aldrig tvätta igen. Aldrig. Eller...jag skall åtminstone inte vara glad och tacksam när jag tvättar. Jag skall vara sur och förbannad hela tiden. I förebyggande syfte. Så att när det väl börjar krångla så behöver jag ingen startsträcka för att börja svära och grimasera utan jag kan göra det från sekund ett. Grrr.
What the f**k?!?
Hade planerat en (härlig) kväll i tvättstugan, hade på mig träningskläder och träningsväskan var med ner till källaren och tvättstugan för att maximera tidsnyttan och vad ser jag? Fem minuter efter att min tvättid har börjat så är tvättstugan fortfarande låst!!! Jag får stå kvar med alla mina prylar och vänta till tio över sju innan miffot som tvättar innan mig behagar komma och hämta sitt skräp. Under de här tio minuterna så hinner jag tänka ut både ett och två sätt att hämnas på människor som inte förstår hur viktigt det är att respektera tvättstugereglerna. Dessutom är det här en helt annan människa än idioten som sabbade min tvättid förra gången. Vad är det här? Lever jag i ett hus tillsammans med anarkister? Where is the love? När miffot kom så gav jag honom onda ögat och det hade i allafall en tillfällig effekt för jag har aldrig sett en mänsklig varelse plocka ur en tvättmaskin så snabbt. Låt gå för den här gången, men gör inte om det för då kommer jag att hämnas. Grrr.
Saker att göra och inte göra
Gud så provocerad jag blir av att se alla människor gå ut i trädgårdar och balkonger och tvångsmässigt börja fixa så fort det blir varmt. Det skall vara rent och nymålat och fixat och fullt med blommor överallt. Herregud, slappna av, säger jag. Skit i grönsakslandet och allt fixande och gå och köp godis istället. Jag måste ju säga att jag hellre gör saker som är roliga än tråkiga. Därför sorterar jag bort allting som är tråkigt. Städande, tvättande och fixande är längst ned på min "to-do-list". Precis som det skall vara.
Gäsp
Skumt att jobba helg. Mycket skumt. Men att jobba bara några timmar och att då sluta jobba när jag vanligtvis går upp ur sängen gör ju att jag faktiskt utnyttjar dagen bättre. Gå upp tidigt är ju faktiskt jättebra. Det skall jag nog göra jämt när jag är ledig hädanefter. Det gör ju att dagarna blir mycket längre och man hinner med mycket mer. Gud vad bra. Så skall jag verkligen göra i fortsättningen. Verkligen.
Ansvar efterlyses
Hur kan man visa MacGyver så sent på natten? Har inte TV-kanalerna någon skam i kroppen? Vem skall nu kunna undervisa dagens ungdom i hur man bryter sig ut ur ett fängelse med hjälp av ett hårstrå och en knapp? Fy.
Är det en tår jag ser?
Okej, jag erkänner. Jag är svag för dramatiska historier med djur inblandade och dessutom sjukt blödig. Kolla in den här.
Morgonstund är absolut inte the shit
I morse gick jag upp halv fem. Eller, klockan ringde halv fem och jag gick upp kvart i fem. Man kan aldrig förvägra sin kropp en snoozning. Hur som helst, det berodde på att jag vissa dagar numera måste börja jobba tidigt. Snuskigt tidigt. Verkligen snuskigt. Det gick i allafall bättre än jag trodde, var så orolig för att försova mig att jag vaknade självmant vid halv fyra. Jag kan ju inte påstå att det har hänt så många gånger de senaste...typ...30 åren. Sedan kan man ju visserligen sova igen lite på bussen men det funkar ju inte riktigt eftersom jag hyser en viss oro för att försova mig, missa att kliva av och sedan vakna på bussen någonstans inlåst i ett bussgarage. Gjort av betong. Nedgrävt tio meter under markytan. Utan täckning på mobilen. Kul. Mycket kul.
Våga vägra frukt
Vid något tillfälle läste jag att för att få i sig dagsbehovet av vitaminer och annat skräp man behöver skall man äta ett halvt kilo frukt varje dag. Ett HALVT KILO. Det är ju precis hur mycket som helst. Vilken normal människa sätter i sig ett halvt kilo frukt varje dag? Vad är det? Fem äpplen? Sex? Hur gott är förresten äpplen egentligen? Det är ju helt sjukt. Det skall man tydligen äta förutom all annan mat man stoppar i sig. Jag brukar tänka på det där ibland och bestämma mig för att nu jävlar skall jag ta tag i mitt liv och äta Bra Saker.
Följaktligen går jag ståndaktigt till affären och köper massor av frukt. Typ 3-4 äpplen, ett halvt kilo vindruvor och nånting annat i fina färger som ser nyttigt ut. Sedan lägger jag alltihop i kylskåpet och låter det ruttna bort eftersom jag aldrig kommer ihåg att äta upp eländet. Den som säger att frukt är så himla gott ljuger. Frukt kan aldrig bli lika gott som exempelvis smågodis. Aldrig. Jag gör nya försök då och då att stoppa i mig lite frukt men misslyckas. Varenda gång. Dock är jag misstänksam mot dessa mängder av frukt och grönsaker man tydligen skall stoppa i sig. Jag är väl för fan ingen get heller. Dock gör jag mitt bästa för att ändå inte dör av någon otrevlig bristsjukdom. Jag äter vitaminer på riktigt. Inget larv. Tacka vet jag tillsatser på burk. Yeah.
Följaktligen går jag ståndaktigt till affären och köper massor av frukt. Typ 3-4 äpplen, ett halvt kilo vindruvor och nånting annat i fina färger som ser nyttigt ut. Sedan lägger jag alltihop i kylskåpet och låter det ruttna bort eftersom jag aldrig kommer ihåg att äta upp eländet. Den som säger att frukt är så himla gott ljuger. Frukt kan aldrig bli lika gott som exempelvis smågodis. Aldrig. Jag gör nya försök då och då att stoppa i mig lite frukt men misslyckas. Varenda gång. Dock är jag misstänksam mot dessa mängder av frukt och grönsaker man tydligen skall stoppa i sig. Jag är väl för fan ingen get heller. Dock gör jag mitt bästa för att ändå inte dör av någon otrevlig bristsjukdom. Jag äter vitaminer på riktigt. Inget larv. Tacka vet jag tillsatser på burk. Yeah.
Så var det med det...
...löftet. Jag har redan lyckats bränna mig i solen i år. Inte mycket, men i alla fall. Damn.
Då var det dags igen
Saker jag tycker om med sommaren: Sol, grilla, uteserveringar, solglasögon (ökar på coolhetsfaktorn avsevärt och dessutom är det ingen som ser vart man tittar), kulglass, bada, blommor (jättefina tills det kommer någon med gräsklippare och kapar huvudet av dem), semester.
Saker jag inte tycker om med sommaren: myggor, solbränna (med betoning på BRÄNNA. Men det skall inte ske i år. För första gången på 29 år skall jag inte bränna mig i solen. Det kommer säkert att gå bra.), vassa saker på marken som man skär fötterna på när man går barfota, långa väntatider på uteservringarna, kladdig solskyddsfaktor, solglasögon som försvinner när man som bäst behöver dem.
Saker jag inte tycker om med sommaren: myggor, solbränna (med betoning på BRÄNNA. Men det skall inte ske i år. För första gången på 29 år skall jag inte bränna mig i solen. Det kommer säkert att gå bra.), vassa saker på marken som man skär fötterna på när man går barfota, långa väntatider på uteservringarna, kladdig solskyddsfaktor, solglasögon som försvinner när man som bäst behöver dem.
